Denna sida avser regelverk och rutiner för tystnadsplikt, sekretess och menprövning
Tystnadsplikt och sekretess
Tystnadsplikt för all personal inom hälso- och sjukvården
Alla personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, både offentlig och privat, arbetar under tystnadsplikt och sekretess. Det innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess och får enbart lämnas ut efter särskild prövning. För dig som arbetar hos Bonliva Care gäller reglerna som följer av Patientsäkerhetslagen. Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bli föremål för åtgärder av de myndigheter som har tillsyn över vården.
Personal hos Bonliva Care
När patienter vänder sig till Bonliva Care är det viktigt att patienten känner förtroende för den personal som patienten kommer i kontakt med. Förtroendet är viktigt för att patienten ska känna sig trygg och öppet våga prata om sina besvär eller symtom och på så sätt få den vård som behövs. Därför omfattas all personal som arbetar inom hälso- och sjukvården av tystnadsplikt. Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att patienten själv har samtyckt till det. Det gäller till exempel uppgifter om patientens sjukdom, behandling eller privata situation. Det finns inget krav på samtyckets form, men när du arbetar hos Bonliva Care ska du göra en notering i patientens journal i de fall uppgifter lämnas ut. I följande stycke finns det information om undantag då samtycke inte krävs.Inom hälso- och sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter, oberoende av om man har rätt att vistas i Sverige eller inte.
Undantag från tystnadsplikten
Trots att sekretessen och tystnadsplikten är omfattande för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården kan sekretessen brytas under vissa omständigheter, utan att patienten har samtyckt till det. När det gäller misstanke om brott som är så allvarligt att det kan ge straff på minst ett års fängelse har personalen rätt att bryta mot tystnadsplikten genom att göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Exempel på sådana brott är mord, våldtäkt och grov misshandel. Om en patient inte fyllt 18 år så bryts sekretessen i de fall brottet handlar om grov misshandel eller sexualbrott. Här kan också psykologen polisanmäla händelsen men detta är frivilligt. Ett annat undantag är vid vid misstanke om barn som far illa, i dessa fall gäller Anmälningsplikten för legitimerad vårdpersonal, enligt Sol kap 14 1§ att anmäla om det råder misstanke att ett barn (ålder 0–18 år) far illa eller riskerar att fara illa till socialtjänsten. Läs mer om under Orosanmälan.
Begäran från Socialtjänsten
Vid begäran från Socialtjänsten om utlämnande av journaler gällande patient, eller vårdnadshavare till patient, har myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som inom verksamheter vars verksamhet som berör barn och unga, samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvård, skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (14 kap. 1 § SoL). Sekretess hindrar inte att enuppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL).
Vid inkommande av sådan förfrågan bör angiven kontaktperson motringas för att bekräfta att uppgifterna stämmer. Ett sådant samtal kan även, om förfrågan inte är tydligt specificerad, tydliggöra vilka journaler som efterfrågas.
Därvid genomförs menprövning av behandlingsansvarig psykolog/psykoterapeut (se mer under rubriken ”Menprövning”).
Patienten bestämmer
Enligt lag har inte ens närstående rätt att få veta vad som sägs och sker hos vårdgivaren om man som patient inte vill att närstående ska veta. Det är därför viktigt att du som arbetar hos Bonliva Care tillfrågar patienten om vem uppgifter får lämnas ut till.För barn gäller att vårdnadshavaren i regel har rätt att ta del av sitt barns vård och veta vad som står i journalen, men en prövning måste alltid göras innan uppgifterna lämnas ut. Det kan finnas situationer då barnet kan komma att lida skada av att vårdnadshavaren får vissa uppgifter, det gäller oavsett barnets ålder. Om så är fallet kan de känsliga uppgifterna sekretessbeläggas gentemot barnets vårdnadshavare. Men när barnet blir äldre kan det krävas att barnet ger sitt samtycke till det.
Särskilda undantag för barn/orosanmälan
Vid misstanke om vissa brott mot barn, bland annat vålds- och sexualbrott, får polisanmälan göras utan hinder av tystnadsplikt eller sekretess även om brottet kan ge lägre straff än ett års fängelse. Du som arbetar inom hälso- och sjukvården är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten i de fall du får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det räcker alltså med misstankar för att en anmälan ska upprättas. Anmälningsskyldigheten regleras i 14 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen. Orosanmälan görs till socialkontoret i den kommun där barnet är skrivet. Kontakta verksamhetschef om du behöver hjälp eller stöd i denna process. Socialtjänsten har även rätt att begära ut sådan information som kan ha betydelse för ett barns behov av stöd och skydd.
Ingen åldersgräns för barn
När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som bestämmer om uppgifter får lämnas ut eller inte. När barnet blir äldre och kan anses moget i detta avseende får barnet själv avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem. Det finns inte någon särskild åldersgräns för när barnet får bestämma själv utan det ska avgöras utifrån individuell bedömning. Detta kan i sin tur resultera i att vårdnadshavaren inte får information om barnets hälsotillstånd.
Inre sekretess
Det finns en skyldighet att alltid respektera patientens integritet. Utbyte av personuppgifter inom verksamheten regleras i Patientdatalagen. Som huvudregel är det bara den personal som deltar i vården av en patient som får prata med varandra om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Du som arbetar hos Bonliva Care får således bara ta del av uppgifter om en patient om du deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för ditt arbete. Om man olovligen läser en datajournal kan man bli åtalad och dömd för dataintrång.
För vem gäller sekretessen och hur länge?
Sekretessen gäller för all personal och för alla uppdragstagare som deltar i arbetet inom hälso- och sjukvården. Den gäller även för administrativ personal, personal som ansvarar för teknisk utrustning samt för tolkar. Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Det är viktigt för dig att känna till att sekretessen gäller även när din anställning eller ditt uppdrag hos Bonliva Care har avslutats.
Om du känner dig osäker i en fråga gällande sekretess och tystnadsplikt, tveka inte att kontakta PLA-psykolog eller verksamhetschef.
Rutiner för menprövning
Menprövning kallas det när man prövar om personuppgifter kan röjas utan att det är till men för den som uppgifterna rör eller dennes närstående. Huvudregeln är att en menprövning ska göras enligt 25 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) innan uppgifter om en patient får lämnas ut. Inom den enskilda hälso- och sjukvården gäller bestämmelserna som följer av Patientsäkerhetslagen (2010:659), dock framgår att i de fall man prövar om en person får ta del av en journalhandling ska ledning sökas i motsvarande bestämmelser i OSL.
Följande information om menprövning gäller för personal hos Bonliva Care. Inom hälso- och sjukvården råder sekretess och tystnadsplikt, vilket innebär att uppgifter endast får lämnas ut om det står klart att utlämnandet inte är till men för patienten. Huvudregel för undantag gäller om patienten samtycker till att uppgifterna lämnas ut. Det gäller dock inte om det finns uppgifter om annan person, till exempel närstående, i journalen. Då måste vanlig menprövning göras.
”Men” har en mycket vidsträckt innebörd och tar framförallt sikte på de olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifter lämnas ut. Utgångspunkten för bedömningen ska vara den enskilda personens egen upplevelse. Menprövning bör göras av en person inom verksamheten som har god överblick över hela situationen. Vanligtvis är det den person som är ansvarig för journalhandlingen som prövar om den ska lämnas ut. Anser den ansvarige att delar i journalen kan vara till men ska verksamhetschefen omedelbart informeras för vidare hantering och beslut. Om den gemensamma uppfattningen är att delar i journalhandlingar bedöms kunna vara till men för patienten eller närstående ska ärendet genast överlämnas till. Socialstyrelsen för prövning, med ansvariges egna yttrande.
Exempel när innehåll i journalhandlingar kan vara till men för patienten:
- Det framkommer detaljer om patientens avvikande sexuella preferenser. Sådan information som journalförts bör maskas.
- Patienten beskriver saker denne har gjort i sitt förflutna som patienten känner stor skam över. Sådan information som journalförts bör maskas.
Exempel när innehåll i journalhandlingar kan vara till men för närstående:
- Under utredning av ett barn har journalförande personal beskrivit konflikt mellan vårdnadshavare och det finns uttalanden om den ena vårdnadshavaren. Sådan information ska maskas.
- Under utredning av ett barn framgår detaljer om barnets syskon. Information om barnets syskon ska maskas.
- Det framkommer detaljer om vårdnadshavares psykiska ohälsa på ett ej sammanhängande sätt. Sådan information ska maskas.
Det är viktigt att anpassa menprövningen utifrån vem beställaren av journalen är:
- Om vårdnadshavare begärt ut journal om sitt barn behöver du inte maska känslig information om vårdnadshavaren (som denne själv uppgett). Om det däremot är exempelvis barnets skola som begär ut journalen ska informationen maskas.
- ”Närstående” är ett vitt begrepp som inte tydligt redogörs för i lag. Dock anses följande benämnas som närstående: familjemedlemmar, inklusive sambor, syskon och föräldrar. övrigt ska en bedömning göras i varje enskilt fall om menprövning. Vid minsta fundering ska verksamhetschefen kontaktas.
Viktigt att tänka på när du utför en menprövning:
- Det är viktigt att alltid journalföra när en menprövning gjorts.
- Exempel då journalen kan lämnas ut i sin helhet: ”Menprövning har utförts av undertecknad. Innehåller i patientens journal bedöms kunna lämnas ut (i sin helhet) utan att det är till men för patient eller närstående.”
- Exempel då delar i journalen har maskats: ”Menprövning har utförts av undertecknad. Delar av innehållet i journalen bedöms kunna vara till men för patient eller närstående. Därav kommer journalen inte lämnas ut i sin helhet utan delar av journalen har maskats och därefter lämnats ut till patient/beställare.”
- Om den ansvarige bedömer att vissa uppgifter ska maskas skriver denne ut journalen direkt och stryker över den text som ska döljas med tjock, svart penna. Därefter kopieras den maskade journalen för att säkerställa att texten under överstrykningen inte syns. Därefter skickas denna kopia till patient eller beställare. Det utskrivna dokumentet vars text blev överstruket (maskat) ska kasseras i sekretess-kärl.