Mottagningar / Skövde

Arbetsredskap

Arkivrum: Kod 1224

Journalskåp: 868

Datorer

Som konsult behöver du ta med dig egen dator, som anställd arbetar du från din egna jobbdator som du tillgivits i samband med att du börjar din tjänst.

Skrivare

Skriven finns i arkivrummet. Du behöver vara inloggad på nätverket för att komma åt skrivaren.

Telefon

Du som konsult behöver ha med dig en egen telefon för tjänstesamtal under pågående utredning. Du som är anställd kliniker får tillgång till tjänstetelefon. Om du vill att ditt nummer ska vara skyddat vid utgående samtal slår du in #31# följt av det nummer du planerar ringa. Detta fungerar hos de flesta mobiloperatörer. Ditt telefonnummer och mailadress kommer inte att stå med i kallelser utan där hänvisar vi till Bonliva Cares mottagningsnummer och mailadress för övriga frågor.

Mail

Som konsult har du möjlighet att välja att använda din egen mailadress under ditt uppdrag men vi tilldelar gärna dig en Bonliva Care-mailadress. Om du önskar detta så ber vi dig kontakta sekreterarna.

WI-FI

SSID,WPA3: BonlivaCare

Lösenord: W1F1atB0nl1v4C4r3

SSID,WPA2: BonlivaCare Guest

Lösenord: surfafritt

‍

‍

Personlarm via Securitas

Vi har ett personlarm som du behöver bära när du vistas själv i lokalerna ensam. Läs instruktioner nedan noga. Känner du dig minsta osäker på hur du ska hantera larmet vill vi att du kontaktar oss för en genomgång. Larmet finner du i testrummet. Det är viktigt att du placerar larmet i laddningsdockan när du är klar för dagen.

Tänk på:

• Larmet är avsett för nödsituationer, där det föreligger fara för liv och hälsa
• Enheten behöver laddas dagligen, sätt därför alltid i larmet i laddningsdockan innan du går för dagen
• Enheten är alltid i skarp drift hos larmcentralen!

För att larma
När du trycker på larmknappen (stora gula knappen) vibrerar apparaten till. När larmcentralens system har förstått att enheten larmar så vibrerar den igen, ca 15 sekunder efter detta lyssnar operatören på dig.

Operatören talar inte med dig om du inte söker kontakt med operatören först. Om situationen tillåter det så säg: ”larmcentralen, hör du mig?” vid kontakt kan du informera operatören om situationen.

Parallellt med att operatören lyssnar på dig, så följer en annan operatör den gällande instruktionen.

Viktig information som operatören behöver:
(även om du inte kan tala direkt pga. situationen)
Vad har hänt? Skadade, inblandade, gärningsmän, signalement, beväpning, nuläget. Detta så att operatören kan klarlägga vilka insatser som krävs.

Provlarm (ring alltid Securitas före provlarm)
Bonliva Care provlarmar kontinuerligt men om du som kliniker vill försäkra dig om att allt fungerar som det ska innan du börjar arbeta kan du även provlarma själv. Se instruktioner nedan.
Vid provlarm mot larmcentralen, ring först till 010-470 69 77
1. Uppge enhetens larmnummer (949409)
2. Uppge personlig/gemensam kod (202000)
3. Fråga om belastningen tillåter provlarm nu
Lämpliga tider för provlarm är 09.00-11.00, 14.00-16.00, 23.00-05.00. Provlarm utföres vid behov, normalt är 1 gång per månad.

Falsklarm
Om du råkar lösa ut larmet av misstag, säg då i larmenheten att det är ett falsklarm, ring sedan upp larmcentralen (010-470 69 21) och uppge din enhets larmnummer (949074) och din behörighetskod (202000). Ni kan aldrig återkalla ett larm utan samtal om eventuell återtagning kommer till Verksamhetschef eller Operativ chef. Meddela därför snarast Benedicte Good vid falsklarm så att vi kan stoppa utryckning.

‍

Överfallslarm

I skrivarrummet på mottagningarna finns även överfallslarm i en skål som du kan ha i fickan under dina besök. Larmet avger ett mycket högt ljud, vilket påkallar uppmärksamhet, vid behov. Observera att överfallslarm används när andra kollegor befinner sig på mottagningen – vid ensamarbete ska personlarm alltid användas. 

‍

‍

Behandlingsuppdrag inom region VGR

På vår mottagning i Skövde behandlas har fem olika patientgrupper, och mer information om varje grupp finns nedan. Patientgrupp 2, 3 och 5 har initialt likställts baserat på våra behandlares kompetens och KBT, medan patientgrupp 1 och 4 kräver särskild utbildning. Ett behandlingstillfälle varar i 60 minuter, varav 45 minuter är effektiv behandlingstid och 15 minuter är för- och efterarbete.

‍

Bedömningssamtal

Du har upp till två samtal för att bedöma patienten, och det är viktigt att du träffar patienten för ett första bedömningssamtal inom fyra veckor från det att remissen har inkommit.

‍

Skattningsformulär

I samband med bedömningssamtalen/nybesöket kan ett viktigt redskap i kartläggningen vara ifyllda skattningsformulär av patient och/eller vårdnadshavare. Skattningarna kan du som behandlare följa upp med under behandlingskontaktens gång för att utvärdera behandlingsprocessen, särskilt i samband med det avslutande samtalet. Att använda skattningsformulär är inget krav enligt avtalet med region VGR men vi rekommenderar ändå att man åtminstone i nya ärenden ger ut skattningar i samband med det första besöket som ett redskap i bedömningen.

Se förslag på skattningsformulär nedan:

• SDQ: finns i olika versioner; ett till föräldrar/lärare, ett till barn mellan 4-17 år och ett till barn i åldrarna 11-17. Den första delen av SDQ består av 25 frågor som bildar fem olika delskalor och en total svårighetspoäng (0-40 poäng) som är en summering av fyra av delskalorna. Ju högre poäng desto mer problem har föräldern eller barnet beskrivit. Delskalorna i SDQ är (Emotionella symtom, Uppförandeproblem, Hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem, Kamratproblem och Prosocial förmåga). Delskalan för prosocialt beteende ingår ej i totala svårighetspoängen, utan utgör ett positivt mått på barnets benägenhet att visa hänsyn, dela med sig, vara hjälpsam etc. Här innebär höga poäng således något positivt.

Här hittar du webbversionen av SDQ som patient eller vårdnadshavare enkelt kan fylla i https://sdqwebb.se/

För mer information om formuläret läs här https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2015/06/SDQ_Anvandarstod.pdf

Se Socialstyrelsens kvalitetsgranskning av formulär: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/metodguiden-socialstyrelsen-sdq-granskning.pdf

‍

• RCADS (Revised Children’s Anxiety and Depression Scale): Utgår ifrån Spence Children Anxiety Scale och finns i barn- och föräldraversion. Formuläret består av 47 frågor, men finns även i en kortversion med 25 frågor, om barnets problematik. Skalan delas in i underskalorna social fobi, panikångest, GAD, tvångssyndrom, separationsångest och depression. Poängen på underskalor summeras i två totalsummor, en för ångest- och depressionssymtom och en för enbart ångestsymtom. Formuläret är internationellt välanvänt i både forskning och klinisk verksamhet och har visat goda psykometriska egenskaper. Användarmanualen innehåller amerikanska normdata uppdelat på ålder och kön.  Svenska normdata finns ännu inte. Isländska normer finns. Formuläret finns även att ladda ner på olika språk. Ladda ner formuläret här: https://rcads.ucla.edu/versions.

Nedan hittar du rättningsmallar för formulären.

‍RCADS-C rättningsmall: Excel-fil‍‍

RCADS-P rättningsmall: Excel-fil

• Traumahändelser-mini: Vid vård av barn och ungdomar är det viktigt att screena för traumahändelser även om denna misstanke ej inkommit i remissen. Ett enkelt första steg att screena för trauma är att använda sig av ett formulär (förslagsvis i intervjuform) under samtal med barnet. Ett av de mer kända trauma-screeningen formulären i vården som är enkelt utformat är traumahändelser-mini, ett formulär som fungerar för barn i de flesta åldrar:  https://kunskapsstodforvardgivare.se/download/18.51f49f9317c1158e1c254a6d/1633534739848/Traumah%C3%A4ndelser-MINI_Barn.pdf
• CATS: Ett annat formulär som är relativt välkänt särskilt för behandlare utbildade i TF-KBT och som ger en något mer informativ kartläggning av både förekomst av potentiella traumahändelser och föreliggande PTSD-symtom är CATS (CHILD AND ADOLESCENT TRAUMA SCREEN), som du kan hitta i olika versioner samt för olika åldrar här: https://barnafrid.se/kunskapsportal/formular/

‍

Du som behandlare är också fri att använda andra formulär som du anser är lämpliga utifrån tillstånd och ålder.
‍

Vårdplan

En vårdplan måste upprättas inom sex veckor från ankomstdatumet för remissen, och våra administratörer hjälper till att bevaka detta. För att kontrollera om remissen för en specifik patient har ankommit, öppna patientens journal i Webdoc genom att söka på personnumret. Därefter kan du hitta remissen i vänsterspalten under "Filer".

Vi rekommenderar att du träffar patienten så nära en gång per vecka som möjligt. Om du får indikationer på att patienten inte behöver träffas så frekvent om inte är det viktigt att du kontaktar Marcus Ohlsson här, så att fler nybesök kan bokas i syfte att uppnå ett jämnt arbetsflöde.

Det är viktigt att känna till informationen nedan om respektive patientgrupp. Var noga med att läsa informationen om varje patientgrupp och vilken behandling som de är tänkt att erbjudas, och om du som kliniker bedömer att patienten med anledning av komplexitet, symtombild eller andra omgivningsfaktorer inte tillhör den gruppen, signalera detta till verksamhetschef här, så tidigt som möjligt.

‍Vad fyller vårdplanen för funktion?

En vårdplan syftar främst till skapa transparens i behandlingen och ur en säkerhetssynpunkt är det ett sätt att se till att patienten är införstådd i vad behandlingskontakten går ut på. Det är också ENDA sättet för BUP/remittenten att få insyn i vilka insatser vi tillämpar och på så sätt kan kontrollera att vi som underleverantör utför det som förväntas enligt avtalet.

Vårdplanen ska i sig inte ses som något statiskt, utan något som med tiden under behandlingen kan revideras beroende på hur behandlingskontakten utvecklas.

När ska en vårdplan upprättas?

Vårdplanen ska således upprättas skyndsamt i början på kontakten, vara generell och ge en god överblick över behandlingen som planeras oavsett om kontakten avbryts senare eller inte.

Vad ska ingå i vårdplanen?

Utöver de rubriker som finns förvalda i journalmallen är det viktigt att det i vårdplanen framgår:

·         Kortfattat vilken typ av behandling som man börjar och för vilket/vilka tillstånd. Ex. ”TF-KBT för PTSD”.

·         Generella mål för behandlingen.

·         Och en generell uppskattning om behandlingstiden.

·         Särskilda övervägandet eller information om omständigheter kan även ingå här så att remittent ska får en bättre förståelse för själva ärendet.

·         Remittenten vill att vi, ex. vid komplexa ärenden där frågeställningen revideras efter att kontakten inleds, skriver en vårdplan där det framgår att det finns en osäkerhet i bedömningen eller att bedömningen är att man måste ”fortsätta bedöma” samtidigt som man börjar med ett spår i behandlingen. Exempel på formulering kan vara: ”KBT-behandling för ångestsyndrom påbörjas med fokus på att hjälpa patienten begränsa undvikandebeteenden och hantera oro. Med anledning av den komplexa problembild som framkommit och misstanke om potentiellt traumatiska erfarenheter som framkommit under bedömningen kommer undertecknad inledningsvis i kontakten även kartlägga huruvida det föreligger symtom på PTSD och vid behov kommer en ny vårdplan upprättas”.

Om någon åtgärd sedan vidtas som påverkar behandlingen ska en uppdaterad vårdplan skickas till remittent. Ex. om det på grund av föreliggande symtom finns behov av byte av behandlare eller behandlingsmetod. Vårdplanen fungerar således också som ett underlag för dispensansökningar.

‍

Upprättande av vårdplan

Steg 1
För att upprätta en vårdplan klickar du på symbolen för “Anteckning” i din patients journal (vänsterspalten). Väl inne i anteckningen väljer du “Vårdplan VGR” under rullistan “Journalformulär”.

Steg 2
När du fyllt i vårdplanen och signerat ska den skickas till remitterande verksamhet. För att göra det går du först in på brevsymbolen i vänsterspalten i patientens journal, under “Typ av brev” väljer du “Remissvar” och sedan mallen “Skövde följebrev vår”, lägg även till remittenten under “Välj remissadress” - sök på "Mariestad" så kommer rätt remittent upp.

Steg 3
För att bifoga vårdplanen klickar du på “Bifoga journalkopior”, markera den anteckningen du vill bifoga till brevet, dvs “VGR vårdplan”.

Steg 4
Tryck sedan på “Förhandsgranska” (scrolla längst ner i dokumentet) för att säkerställa att vårdplanen är bifogad i brevet (ska finnas två sidor).

Steg 5
Du kan nu skicka iväg ditt E-brev med bifogad vårdplan. Detta gör du genom att förhandsgranska och klicka på “Skicka brev” (symbol blå brevlåda). Signera sedan brevet innan du går vidare till sista steget.

‍

Remisser

Vi har en pågående dialog med BUP angående det sparsamma innehåll vi stöter på i samband med inkomna remisser från BUP. Pär har tagit till sig av våra synpunkter angående önskemålet om att remisserna behöver vara mer innehållsrika då detta påverkar hur remissen fördelas och vilket typ av behandling som vi utifrån remissen bedömer att patienten är i behov av. Att beakta är att vi vet hur verkligheten ser ut på BUP och vi behöver ha överseende när det gäller deras begränsade resurser. Det är således bättre att vi räknar med att vi kan komma att ta emot patienter med fel frågeställningar eller med mer komplexa frågeställningar än vad remissen till en början initierade men det innebär inte att patienten per automatik inte kan vara i behov av psykologisk behandling ex. i väntan på en neuropsykiatrisk utredning. Det kan fortfarande föreligga barnpsykiatriska symtom som vi kan behandla enligt vårt uppdrag även om remissen varit bristfällig.

Samverkan med andra aktörer

Med anledning av att SIP är reglerat i lag så kan det komma att innebära att vi behöver delta vid sådana möten. Kommunens SIP-samordnare kan således i vissa fall kalla aktuell behandlare till sådana möten. I övrigt ska vi som verksamhet främst delta vid samverkans-möten och tillfällen i de fallen då det verkligen gagnar behandlingen och det är helt okej att vid behov hänvisa till BUP. Vi kan självklart informera relevanta aktörer (som kontaktar oss) om insatser som pågår hos oss (samtycke krävs förutom vid kontakt med socialtjänst). Det exempelvis kan det vara relevant att informera skolpersonal att frånvaron kan komma att tillta på grund av på pågående PTSD-behandling eller informera socialtjänsten om vilka insatser vi har påbörjat. Vi kan också i vissa lägen hänvisa direkt till remittenten om aktörer önskar samverkan som vi för tillfället inte bedömer som relevant för själva behandlingen. Vi ska främst fokusera på vårt behandlingsuppdrag.

Kontakt med BUP

Vid frågor som rör medicinering ska behandlare kontakta SSK vid BUP framför allt. I andra fall önskar vi att ni innan kontaktar remittent (i detta fall Pär) först informerar någon av oss (vid kliniska frågor mig och vid administrativa frågor Caroline eller Sofie), de flesta problem/hinder har vi oftast bäst svar på internt. I de fallen vi tillsammans inte kommer fram till en lösning kan nästa steg vara att ni själva kontaktar ex Pär direkt eller BUP men detta ska helst göras i samråd med någon av oss 😊

Kontaktvägar inom Bonliva Care

• Kontakta Sofie/Caroline (sekreterare) vid frågor gällande: administration, dispenser, avbokningar, utskick, kallelser, remissvar, bokningar, avbokningar, sjukfrånvaro, byte av behandlare osv.
• Kontakta Sarah (PLA-psykolog) vid frågor gällande: kliniskt arbete, handläggning i det kliniska arbete, råd/stöd vid komplexa ärende, synpunkter/missnöje, patientsäkerhet, avvikelser, utveckling/metod osv och vid önskemål om kontakt med Pär/remittent. Vid behov av kontakt med remittent ska i första led Sarah informeras
• Kontakta Benedicte (verksamhetschef) vid frågor gällande: Arbetsmiljö (inkl arbetsmiljörelaterade avvikelser och tillbud), rapportera missförhållanden, mm.
•  Kontakta Marcus (administratör/projektledare): Patientinflöde kopplat till region och kliniker, schema och arvode osv.

‍

- Vid sjukdom: Informera Sofie och Benedicte

- För frågor om bidrag till utbildning samt friskvård: Kontakta Benedicte

- För tågbiljetter osv: Kontakta Sofie

Bokningar/avbokningar

Vid avbokning/uteblivet besök tar administratören emot information och registrerar besöket som utebliven och/eller återbud Skövde. Administratören skriver i besökets journalanteckning, anledningen till uteblivet besök/sent återbud och sedan meddelar behandlaren via internmeddelande. Vid sjukdom och patient har en annan tid inbokad veckan därpå så bokas besöket inte om. Vid återbud gällande exempelvis nationellt prov/inställda tåg/bussar etc så kan patienten erbjudas en ny tid samma vecka om det finns en ledig i kalendern. Om det inte finns någon ledig tid så välkomnar administratören patienten till nästkommande bokad tid.

Administratörerna kan själva boka in nya besökstider om det finns tillgängliga tider i närtid (1-2 veckor). Om det inte finns lediga tider på grund av fullbokad kalender så skickar administratören ett internmeddelande om att kalendern är fullbokad. Här kan behandlaren antingen boka in patienten själv och skicka sms-bekräftelse. (Behandlaren behöver inte ringa patienten via telefon för att boka om besöket.) Behandlaren kan även be administrationen om hjälp. Det är då viktigt att behandlaren frigör tider i kalendern för att detta ska vara möjligt. Om kalendern är fullbokad flera veckor fram så blir det svårt för administrationen att boka om besöket.  Det innebär att det måste finnas en flexibilitet och samverkan mellan administration och kliniker för att få det här att rulla. Det är också viktigt att behandlarna är införstådda med att de alltid kan höra av sig till sekreterarna vid behov om hjälp för att komma i kontakt med familjer och på-/avbokning som administrativ avlastning men det kräver att en sådan förfrågan kommer direkt från behandlaren själv. Enklaste kontaktvägen med administratörerna är via telefon eller WD-meddelanden.

Dispenser

När det gäller dispensansökningar så står det tydligt på intranätet vad som gäller. Pär har meddelat via telefon att dispensansökningar oftast beviljas då han också är mån om att behandlingen ska bli bra för patienten. Men det förutsätter att dispensansökan skickas enligt rutin så det finns tid för handläggning.

Rutin för dispensansökan

För att kunna ansöka om dispens rörande utökade behandlingstillfällen (mer än 15 st) behöver behandlaren flagga för detta kring det åttonde samtalstillfället. Detta står i avtalet med VGR. Du som behandlare gör enligt nedan rutin:

1. Upprätta en anteckning gällande behov av utökade behandlingstillfällen i journalen. Du kan använda journalmallen administrativ åtgärd.
2. Upprätta en brevmall som heter Dispensansökning Skövde, innehållande svar på de frågeställningar som finns upprättade. Frågeställningar exempelvis rörande motivering samt hur många fler behandlingstillfällen som uppskattas. OBS! Signera inte brevmallen i detta läge.
3. Skicka ett internmeddelande till Sofie Linderberg.
4. Administrationen granskar sedan brevet.
5. Du som behandlare får sedan information om den behöver revideras eller om den godkänns och ger dig då klartecken att den ska skickas som e-brev via WD.
6. Administrationen skickar ett mail till aktuell remittent om att ett brev om dispens har skickats.
7. Svar gällande dispens skickas i ett vändande mail från remittent.
8. Administrationen bekräftar i ett vändande mail att dispens har mottagits.
9. Administrationen upprättar en anteckning om dispens i journalen.

Antal behandlingstillfällen

15 behandlingsbesök inkl avbokningar är det som gäller enligt avtal. Det är ingenting som vi kan ändra på. Det påverkar ju givetvis också dispensansökningar (varför det är så viktigt att vi alltid gör vårdplaner och följa rutinen för dispensansökningar) då det blir avgörande för att kunna fullfölja behandlingen.

Sjukfrånvaro

Vid sjukdom så rapporterar du som behandlare detta enligt rutin som står på intranätet. Men detta är ett förtydligande nedan.

Du som kliniker ansvarar att boka av ditt första besök samma morgon som du insjuknat och sedan meddelar administrationen. Resterande besök hjälper Sofie eller Caroline dig att boka av till dess att du är åter i tjänst. Det är viktigt att vi får information samma dag om att du fortsatt är sjuk dagen efter så vi kan boka av besöken i god tid.

De patienter som har inbokade besök framgent välkomnar vi på nästkommande besökstid. För de patienter som inte har ett inbokat besök ansvarar du som kliniker att boka om när du är åter i tjänst. Om du önskar hjälp med att boka in dem så hjälper administrationen dig förutsatt att det finns tillgängliga tider i kalendern. Meddela då Sofie eller Caroline via internmeddelandefunktionen.

‍

Vårdnadhavares deltagande i behandlingen

Vid vård av barn och ungdomar så ska alltid minst en vårdnadshavare alternativt ställföreträdare för barnet 1) vara informerad om vårdinsatsen och 2) och delaktig i vården av barnet. På vilket sätt som vårdnadshavaren/ställföreträdare är delaktig eller om en eller flera vårdnadshavare deltar kan skilja sig från fall till fall. Detta beror både på barnets mognadnsnivå, funktion och symtombild. Det är upp till dig som behandlare att i samråd med vårdnadshavare/ställföreträdare och patient komma överens om behandlingens upplägg. Ju yngre barnet är desto mer delaktig behöver vårdnadshavare/ställföreträdare vara.

Vid behandling av tonåringar är det viktigt att ta in och lyssna till tonåringens önskemål, i vissa fall kan det vara direkt olämpligt att vårdnadshavare/ställföreträdare deltar i delar av eller under vissa samtal. Med anledning av detta uppmuntrar vi behandlare, att i de fall det anses passande, dela upp besöken.

Det är mycket viktigt att du som behandlare tar hänsyn till både tonåringens behov men också mognadsnivå. I vissa fall där det är direkt olämpligt att vårdnadshavare deltar eller till och med informeras om att barnet är aktuell vid behandling (ex om det skulle utsätta barnet för fara eller men). I dessa fall är det viktigt att ställföreträdare för barnet (ex. fosterfamilj och/eller socialsekreterare) är delaktiga i vården av barnet och att det i journalen framgår att vårdnadshavare inte är delaktiga/informerade om barnets behandling. För mer information läs mer under sekretess och tystnadsplikt.

‍

Riktlinjer vid uppehåll under behandlingsinsats

Vi på Bonliva Care strävar efter att våra behandlingar ska vara sammanhållna och har ett lämpligt intervall mellan behandlingstillfällena. Detta i syfte att följa de evidensbaserade metoder som finns men också för att täta kontakter/uppföljningar stärker patientsäkerheten och inte minst patientnöjdheten.  

Det finns däremot tillfällen då uppehåll i kontakten kan gynna patienten och vara lämpligt för behandlingsformatet. Detta gäller endast kortare behandlingspauser som går att motivera ur ett behandlingsperspektiv. OBS! Motivationsbrist hos patienten är inget giltigt skäl, i dessa fall ska behandlingen avslutas och remissvar skickas till BUP.  

Hur länge ett uppehåll ska pågå pågår beror på det enskilda fallet men generellt ska kontakter med ett uppehåll på mer än två månader avslutas vid härvarande mottagning och remissvar skickas till remitterande enhet. I remissvaret ska det tydligt framgå att kontakten är avslutad samt anledningen till detta. Innan kontakten avslutas ska patient/vårdnadshavare kontaktas av ansvarig behandlare. Om detta inte är möjligt övergår ansvaret till administratör.  

För att uppehåll i kontakten ska vara godtagbart krävs att:  

1. Uppehåll initierats av patient/vårdnadshavare men beslutas alltid i samråd med behandlaren/Bonliva Care. Uppehåll kan således inte motiveras utifrån personalskäl. Det ska finnas ett inhämtat samtycke från patient/vårdnadshavare som godkänner ett tillfälligt uppehåll i kontakten. Om patienten lämnat återbud och behandlare/administratör under två veckors tid inte fått tag på patienten ska patienten/familjen kallas till återbesök via reguljär post. Administratör kommer tillsammans med behandlare att gå igenom enskilda fall på veckoavstämningar för att fånga upp de patienter som detta berör. Avbokas besöket - eller om patienten uteblir - ska kontakten avslutas, patient/vårdnadshavare kontaktas och remissvar skickas till BUP.  

2. Samtycket till uppehållet och den bakomliggande anledningen ska tydligt framgå i journalen. Exempelvis under rubriken ”Åtgärd” kan det stå ”I samråd med patient och vårdnadshavare planeras ett uppehåll i kontakten under patientens sommarlovsveckor. Ny tid bokad 20/8”.  

3. Om patient/vårdnadshavare och behandlare kommer överens om ett uppehåll i kontakten så ska en ny vårdplan upprättas och skickas till remittent. I den nya vårdplanen ska det framgå vad som har gjorts hittills i behandlingen, varför uppehåll är motiverat samt planeringen framåt. Helst ska det finnas ett inbokat datum för återbesöket efter uppehållet i journalen.  

4. Om patient/vårdnadshavare själva önskar få återkomma med förslag på ny tid så är det viktigt att de informeras om att kontakten kommer att avslutas om de inte återkommit inom två månader från uppehållets start. Förtydliga gärna när exakt detta datum är så att inga missförstånd uppstår. I sådana här situationer behöver behandlaren eller behandlaren med hjälp av administratör skapa en Påminnelse i WD.  

Vanliga orsaker till uppehåll i behandlingskontakter kan exempelvis vara:  

• Lov och planerade resor  
• Medicininsättningsperioder  
• Plötsliga livsförändringar, såsom flytt/placering eller kriser  
• Somatiska behandlingar/ingrepp som påverkar patientens förmåga att delta vid samtal  
• Examinationer i skolan  

• Planerade uppföljningar efter avslutad insats

Det är viktigt att behandlaren i varje enskilt fall gör en bedömning rörande uppehåll i kontakten är lämpligt eller inte. Behandlaren behöver ta hänsyn till patientens tillstånd och mående samt förväntad behandlingsframgång innan beslut fattas. I de fallen där behandlaren avråder patient/vårdnadshavare från uppehåll i kontakten så ska detta också tydligt framgå i journalen. När så sker bör behandlaren även informera remittenten.

‍

Avsluta patienter

Efter avslutad behandling ska remissvar skickas till remittent om information om att behandlings kontakten är avslutad. Följ nedanstående steg i samband med att du upprättar remissvaret. Det är viktigt att tänka på att remissvarsanteckningen ska innehålla relevant information om behandlingsgången samt bedömning av effekten av behandlingen. Vi rekommenderar således att du tydligt formulerar hur du har utvärderat din behandlingsinsats, ex. huruvida det föreligger symtomreduktion eller inte och om det skett någon förändring avseende patientens funktionsnivå eller inte. Det kan även vara bra att redogöra för skattningsresultat som gjordes i samband med behandlingsstarten och hur skattningarna ser ut efter uppföljning. Om du som behandlare bedömer att det finns behov av andra typer av insatser ex. behov av ställningstagande till ev. NPF-utredning vid BUP är det viktigt att du redogör grunderna för dina misstankar avseende ev. NPF-symtom. Det är även bra att redogöra huruvida det funnits faktorer som kan ha påverkat behandlingsresultat som kan vara värdefullt för kommande vårdaktörer att känna till, ex. låg motivation hos barnet/ungdomen, instabila familjeförhållanden eller annat. Har du frågor eller funderingar avseende innehåll i remissvaret eller handläggningen vid avlslutad insats hör av dig till administratör och/eller PLA-psykolog.

Steg 1
För att upprätta remissvar klickar du på symbolen för “Anteckning” i din patients journal (vänsterspalten). Väl inne i anteckningen väljer du “VGR Remissvar” under rullisten “Journalformulär”.

Steg 2
När du fyllt i remissvaret och signerat ska den skickas till remitterande verksamhet. För att göra det går du först in på brevsymbolen i vänsterspalten i patientens journal, under “Typ av brev” väljer du “Remissvar” och sedan mallen “Remissvar Skövde”, lägg även till remittenten (sök på Mariestad så kommer rätt remittent upp) under “Välj remissadress”. Dubbelkolla gärna inremissen om du är osäker på vem som är remittent, den hittar du under “Filer” i journalen.

Steg 3
För att bifoga remissvaret klickar du på “Bifoga journalkopior”, markera den anteckningen du vill bifoga till brevet, dvs “VGR remissvar”.

Steg 4
Tryck sedan på “Förhandsgranska” (scrolla längst ner i dokumentet) för att säkerställa att remissvaret är bifogad i brevet (ska finnas två sidor).

Steg 5
Du kan nu skicka iväg ditt E-brev med bifogat remissvar. Detta gör du genom att förhandsgranska och klicka på “Skicka brev” (symbol blå brevlåda). Signera sedan brevet innan du går vidare till sista steget.

Steg 6
När allt är skickat meddelar du sekreterare Sofie Lindeberg att insatsen är avslutad.

‍

‍

Vid behandling med patienter med misstanke om NPF-symtom eller annan underliggande problematik

‍

‍

Våra patientgrupper

‍

Patientgrupp 1

• Benämning Webdoc 5BA1
• Barn 0-6 år medelsvåra till svåra traumatillstånd

‍‍

Behandlingsmetod som ska erbjudas:

• CPP (child parent psykoterapi)

‍

En behandling ska omfatta högst 25 behandlingstillfällen, inklusive eventuella sena återbud och uteblivande. Vi informerar patienter och deras vårdnadshavare om detta. Vid det 20:e behandlingstillfället, eller så snart som möjligt om vi bedömer att patienten kan behöva fler än 25 behandlingstillfällen, kontaktar vi beställaren och motiverar detta skriftligt.

Behandlingstillfällen som kräver 90 minuters behandlingstid ersätts med dubbel ersättning, men räknas som ett behandlingstillfälle.

‍

Patientgrupp 2

• Benämning Webdoc 5BA2
• Barn och ungdom från 6-18 år med medelsvåra till svåra depressions- och/eller ångesttillstånd

‍

Någon av följande behandlingsmetoder ska erbjudas:

• KBT (kognitiv beteendeterapi)
• IPT (interpersonell psykoterapi)

‍

En behandling ska omfatta mellan 10–15 behandlingstillfällen, inklusive eventuella sena återbud och uteblivande. Vi informerar patienter och deras vårdnadshavare om detta. Vid det åttonde behandlingstillfället, eller så snart som möjligt om vi bedömer att patienten kan behöva fler än 15 behandlingstillfällen, kontaktar vi beställaren och motiverar detta skriftligt.

Beställaren kan sedan besluta om att bevilja eller avslå fler behandlingstillfällen.

‍

Patientgrupp 3

• Benämning Webdoc 5BA3
• Barn och ungdomar 6-18 år med medelsvåra till svåra tics och/eller tourettes

‍

Behandlingsmetod som ska erbjudas:

• KBT (kognitiv beteendeterapi)

‍

En behandling ska omfatta mellan 10–15 behandlingstillfällen, inklusive eventuella sena återbud och uteblivande. Vi informerar patienter och deras vårdnadshavare om detta. Vid det åttonde behandlingstillfället, eller så snart som möjligt om vi bedömer att patienten kan behöva fler än 15 behandlingstillfällen, kontaktar vi beställaren och motiverar detta skriftligt.

Beställaren kan sedan besluta om att bevilja eller avslå fler behandlingstillfällen.

‍

Patientgrupp 4

• Benämning Webdoc 5BA4
• Barn och ungdomar 6 till och med 18 år medelsvåra till svåra traumatillstånd

‍

Någon av följande behandlingsmetoder ska erbjudas:

• Tf-KBT (traumafokuserad kognitiv beteendeterapi)
• EMDR (eye movement desenzitisation and resprocessing)

‍

En behandling ska omfatta mellan 10–15 behandlingstillfällen, inklusive eventuella sena återbud och uteblivande. Vi informerar patienter och deras vårdnadshavare om detta. Vid det åttonde behandlingstillfället, eller så snart som möjligt om vi bedömer att patienten kan behöva fler än 15 behandlingstillfällen, kontaktar vi beställaren och motiverar detta skriftligt.

Beställaren kan sedan besluta om att bevilja eller avslå fler behandlingstillfällen. Behandlingstillfällen som kräver 90 minuters behandlingstid ersätts med dubbel ersättning, men räknas som ett behandlingstillfälle.

‍

Patientgrupp 5

• Benämning Webdoc 5BA5
• Barn och ungdomar 6 till och med 18 år medelsvår till svår OCD

‍

Behandlingsmetod som ska erbjudas:

• KBT (kognitiv beteendeterapi)

‍

En behandling ska omfatta mellan 10–15 behandlingstillfällen, inklusive eventuella sena återbud och uteblivande. Vi informerar patienter och deras vårdnadshavare om detta. Vid det åttonde behandlingstillfället, eller så snart som möjligt om vi bedömer att patienten kan behöva fler än 15 behandlingstillfällen, kontaktar vi beställaren och motiverar detta skriftligt. Se rutinen för dispensansökan som är under en egen rubrik.

‍

‍

Bokningar

Sekreterarna ansvarar för att hantera inremisser från remittenter och säkerställa att du träffar rätt patient baserat på din kompetens. De tar också ansvar för att identifiera särskilda omständigheter, såsom behov av tolk eller annan viktig information. Därefter bokar de in patienten för ett nybesök och skickar ut en kallelse via SMS och brev. Ett nybesök måste genomföras inom fyra veckor från inremissdatumet. Du kan följa detta genom att titta på inremissdatumet, men ansvaret att hålla deadline gentemot remittent åligger administratörerna.

Innan varje nybesök skickar vår administration ut ett skattningsformulär i form (”Välmåendeskalan”) tillsammans med kallelsen. Patienten ombeds att fylla i formuläret och lämna det till dig under det första samtalet. Du ska sedan skanna in formuläret och lägga till det i patientens journal. Kassera därefter formulär i mottagningens sekretesskäl.

Efter avslutad behandling kommer samma formulär att delas ut till patienten igen. På så sätt kan vi mäta hur patientens välmående har utvecklats under behandlingen.

Återbesök

Det är ditt ansvar att boka in återbesök för patienten. Ett tips är att lägga upp återbesökstider på dina kommande arbetsdagar för att snabbt kunna boka in patienten. Om möjligt är det bra att försöka boka in patienten på återkommande tider några veckor framåt för att säkerställa kontinuitet i behandlingen.

Om din patient uteblir från inbokat besök så registrerar du besöket som utebliven och bokningen blir röd. I kommentarsfältet i själva bokningen så skriver du ”utebliven”.

Bokningstyper

Vi har olika bokningstyper för nybesök och återbesök av patienter. Det är viktigt att du väljer rätt bokningstyp eftersom de är kopplade till en SMS-bekräftelse.

‍

Bokningstyper

• Skövde NY 2,3,5 (nybesök KBT-behandling)
• Skövde ÅB 2,3,5 (återbesök KBT-behandling)
• Skövde NY 4 (nybesök traumabehandling)  
• Skövde ÅB 4 (återbesök traumabehandling)  

Mallar för journal och anteckningar

Nedan mallar ska användas i din behandling:

Journalmallar

• VGR nybesök
• VGR återbesök
• VGR avslutande

Anteckningar

• VGR remissvar
• VGR vårdplan
• Administrativ åtgärd

‍

Väntetidrapportering

Kraven på nationell rapportering av väntetider för specialistvård har ökat för att följa upp tillgänglighet och vårdgaranti. För att uppfylla kraven behöver du registrera dina nybesök som antingen:

• 2 (operation/åtgärd)

eller

• 4 (återbesök),

beroende på vilken bokningstyp som föreligger. Detta ska vara förinställt, men det är viktigt att vara uppmärksam på att det är korrekt.

Se nedan exempel:

‍

‍

Rutin vid av/ombokning av patienter

Om patienten/vårdnadshavaren avbokar sin besökstid via telefon så är det sekreterarens uppgift att boka om patienten till annan tid förutsatt att det finns lediga tider i din kalender. Du kommer sedan få ett internmeddelande i Webdoc med information om ärendet.

Har du inga lediga tider i din kalender kommer sekreteraren att meddela detta och då behöver du som behandlare boka in nytt besök på egen hand.

Sekreteraren registrerar besöket som uteblivet och skriver ”Uteblivet” i kommentarsfältet i aktuell bokning samt upprättar en administrativ åtgärd om händelsen. Om det finns utrymme att boka in en annan patient samma tid behöver en identisk besökstid läggas upp utan att ta bort det uteblivna besöket i kalendern. Den avbokade tiden gör att vi kan se hur många besök vi har erbjudit patienten och då räknas även uteblivna besök.

Sekreteraren kommer aldrig lova att du som behandlare ska ringa upp samma dag utan om sekreteraren får till sig information om att en patient/vårdnadshavare önskar bli kontaktad så meddelas berörd att du kontaktar så snart som möjligt.

Är det akut hänvisa patient/vårdnadshavare till BUP, detta då vi inte är en akutmottagning. Vi har ingen läkare att tillgå som tex kan bedöma suicidrisk. Uttrycker barnet tydliga suicidhot/planer måste föräldrarna hänvisas till BUP.

Om du som behandlare av något skäl förhindras att närvara ska denne meddela sekreterare som meddelar patienten samt bokar ny tid i händelse av att tid inte finns bokad.

‍

Tolk

Vid behov kommer vår administratör att ansvara för att boka tolk i samband med nya patientbesök. För återbesök och fortsatt behov av tolk rekommenderar vi att du bokar en stående tid med patienten, med återbesök planerat några veckor framåt i tiden.

För att boka en tolk, vänligen skicka ett internmeddelande via Webdoc till vår sekreterare Sofie Lindeberg. Var god ange patientens namn och önskade datum för tolkning. Sekreterarna kommer att hantera bokningen åt dig.

‍

Rutin för dispensansökan

För att kunna ansöka om dispens rörande utökade behandlingstillfällen (mer än 15 st) behöver du som behandlare flagga för detta kring det åttonde samtalstillfället. Detta står i avtalet med VGR. Du som behandlare gör enligt nedan rutin.

Vid behandling med CPP: En behandling ska som riktning omfatta max 25 behandlingstillfällen, inklusive sena återbud och uteblivande, vilket patienter och deras vårdnadshavare ska informeras om. Leverantören kontaktar beställaren efter 20 behandlingstillfällen alternativt snarast möjligt om man bedömer att patienter kan komma att behöva mer än 25 behandlingstillfällen. Detta ska då motiveras, skriftligt. Beställaren kan bevilja eller avslå att fler behandlingstillfällen ges.

‍

1. Upprätta en anteckning gällande behov av utökade behandlingstillfällen i journalen. Du kan använda journalmallen administrativ åtgärd.
2. Upprätta en brevmall som heter Dispensansökning Skövde, innehållande svar på de frågeställningar som finns upprättade. Frågeställningar exempelvis rörande motivering samt hur många fler behandlingstillfällen som uppskattas. OBS! Signera inte brevmallen i detta läge.
3. Skicka ett internmeddelande till Sofie Linderberg.
4. Administrationen granskar sedan brevet.
5. Du som behandlare får sedan information om den behöver revideras eller om den godkänns och ger dig då klartecken att den ska skickas som e-brev via WD.
6. Administrationen skickar ett mail till aktuell remittent om att ett brev om dispens har skickats.
7. Svar gällande dispens skickas i ett vändande mail från remittent.
8. Administrationen bekräftar i ett vändande mail att dispens har mottagits.
9. Administrationen upprättar en anteckning om dispens i journalen.

‍

Administrera ditt behandlingsarbete

För att skapa en mer heltäckande översikt över statusen för dina behandlingar och för att underlätta kommunikationen mellan dig och oss på Bonliva Care, tillhandahåller vi nu en personlig Excel-fil med namnet:

• "DinaInitialer_Behandlingsöversikt".

‍

Denna fil finns tillgänglig i Microsoft Teams: Mottagning Skövde > Filer > Behandlingsöversikt > Mapp med dina initialer.

Både du och vi kommer att ha åtkomst till filen för att enkelt kunna uppdatera och övervaka framstegen.

Denna struktur är utformad för att optimera hanteringen av dina behandlingar och säkerställa en smidig kommunikation mellan dig och Bonliva Care. Regelbundna avstämningar kommer att genomföras med sekreteraren med denna fil som grund.

Målet är att få en tydlig överblick över framstegen för dina behandlingar och säkerställa ett jämt arbetsflöde. Detta kommer att underlätta planeringen av nybesök och säkerställa en effektiv och koordinerad vårdprocess.

‍

Du förväntas fylla i följande information:

• Sista veckan för behandling (Kolumn H): Här ska du enbart ange ett veckonummer för när du förväntar dig att genomföra det avslutande samtalet. Tanken är att du uppdatera veckonumret i takt med hur behandlingen med din patient utvecklas.
• Beräknade behandlingar (Kolumn F): Här fyller du i det antal behandlingssamtal du förväntas ha med din patient, utöver det inledande bedömningssamtalet. Var noga med att beakta det godkända antalet samtal för varje behandlingsområde. Om du beviljas dispens för fler samtal ska detta antal uppdateras.
• Datum för Vårdplan (Kolumn J): Ange datumet då du skickade i väg vårdplanen.
• Datum för Remisssvar (Kolumn L): Fyll i datumet när du skickade i väg remisssvaret. Detta steg är avgörande för att säkerställa en snabb och effektiv överföring av patientinformation och underlätta samarbetet mellan vårdgivare.

‍

Om du önskar och när det är relevant, kan du också fylla i nedan information. Observera att detta är frivillig information, men den är värdefull för att skapa en heltäckande förståelse för behandlingarna.

• Inbokade behandlingar (Kolumn D) Här har du möjlighet att specificera antalet planerade samtal med din patient. Genom att ange denna information kommer du även att kunna observera ett förhållande dvs kvarstående samtal i kolumn G mellan antalet behandlingar, inbokade samtal och de beräknade behandlingarna.
• Kommentar (N) Här har du möjlighet att lägga till eventuella kommentarer relaterade till patientens bokningar. Observera att ingen patientinformation får inkluderas i dokumentet.

‍

Nedan åtar sig Bonliva Care följande ansvar:

• Initialer (Kolumn A)
• Patient-id (Kolumn B)
• Antal behandlingar (Kolumn C) Här redogörs antal genomförda samtal, och denna information uppdateras under den första veckan varje ny månad.

‍

Återigen är syftet med din fil att underlätta översikten över dina behandlingar, och den har skapats med hänsyn till vissa begränsningar i journalsystemet och liknande. Om du har idéer eller förslag på hur vi kan förbättra detta system är det alltid välkommet med din input för att göra det ännu mer effektivt och användarvänligt.

‍

Avstämningar

Du som behandlare erbjuds avstämningar kontinuerligt för att Bonliva Care ska kunna vara behjälpliga med svar på frågor eller annan administrativ hjälp som kan underlätta för dig som behandlare.

Du som behandlare kommer överens med din kontaktperson om vilket upplägg som passar dig bäst. Under dessa avstämningar går ni igenom aktuella patienter och status för varje behandling. Här kan du lyfta frågor gällande dispenser eller övriga ärenden.

När du avslutar en behandling så ska detta fyllas i, i behandlingsöversikten som finns i teamskanalen för Bonliva Care – Skövdemottagningen (Se fliken "Administrera behandlingsarbete").‍

När du skickat remissvar så kommer administrationen bistå med hjälp att skicka en utvärderingslänk via sms som vårdnadshavare eller patient fyller i. Detta för att vi ska kunna arbeta med förbättring men även se generell patientnöjdhet.

‍

Rutin för SITHS-kort och NPÖ

Bonliva Care är anslutna till NPÖ som står för Nationell patientöversikt. Det gör det möjligt för vårdgivare att dela journalinformation inom hälso- och sjukvård. Varje patient får ge samtycke till att journal får delas med andra vårdgivare i form av en samtyckesblankett som skickas ut.

Legitimerad personal som arbetar för Bonliva Care behöver ha ett SITHS-kort och HSA-ID för att kunna komma åt tjänsten. Om du har ett aktivt SITHS-kort sedan innan så kan vi koppla på aktuell behörighet. Om du inte har ett aktivt SITHS-kort behöver detta beställas av din kontaktperson på Bonliva Care. Du har även möjlighet att kunna få en muntlig genomgång av hur NPÖ fungerar. Hör av dig till oss så hjälper vi dig komma i kontakt med rätt person.

‍

Plötslig sjukdom

Om du som kliniker plötsligt blir sjuk gäller nedan:

‍

‍Vid försening: Ring eller mejla vår mottagning 

Vid sjukdom: Ringeller mejla vår mottagning‍ 

Vid försening/sjukdom under helg/kväll: Träffar du patient efter 17.00 alt. på en helg, har du eget ansvar att meddela patient om uteblivet/försenat besök. Mejla även vår mottagning. 
‍ 

Om patient uteblir/avbokar besöket direkt till dig som kliniker, kom ihåg att journalföra detta, ändra bokningstyp till Uteblivet besök/Sen avbokning  samt informera våra sekreterare. Patienten behöver skrivas upp på vår väntelista samt debiteras.

‍

Vid misstanke om underliggande problematik

Vid misstanke om underliggande svårigheter (såsom neuropsykiatrisk problematik) kan bedömning/screening av sådana symtom vara en viktig del i kartläggningen och förståelsen för patientens problematik, vilket många gånger är betydelsefullt för att kunna anpassa och erbjuda ett behandlingsupplägg som passar patientens individuella behov. Bonliva Care har dock primärt ett behandlingsuppdrag, det är således inte vår uppgift att bedöma huruvida det är eller inte är motiverat med en neuropsykiatrisk utredning. Det kan endast BUP göra då det är de som ansvarar för den insatsen inom regionen. Detta är oerhört viktigt att ni     informerar familjerna om för att inte skapa felaktiga förväntningar.

Vid kartläggning av underliggande symtom, såsom NPF, bör man använda något typ av standardiserat mätinstrument som underlag för screeningen, det ska journalföras och resultatet/tolkningen ska också journalföras samt hänvisas till i bedömningen eller bifogas i remissvaret till BUP.

Anser man att det finns behov av vidare utredning eller bedömning med anledning av misstanke om ex. NPF-symtom som väckts under behandlingskontakten ser BUP positivt på att ni förmedlar er bedömning i remissvaret. I remissvaret behöver det tydligt framgå vad som ligger till grund för bedömningen, alltså konkreta beskrivningar av symtom och funktionsnedsättning samt hänvisning till skattningar om sådana har använts. Det räcker således inte med formuleringar såsom ”Finns behov av neuropsykiatrisk utredning eftersom X uppvisar symtom på ADHD”.

Det är viktigt att familjerna är införstådda i att det är BUP som tar beslut om vidare insatser, såsom neuropsykiatriska utredning, när behandlingsinsatsen är avslutad. Att man misstänker symtom på NPF är därför ingen garanti för att en utredning faktiskt kommer att påbörjas.

OBS! När patienten är färdigbehandlad (ni har genomfört en behandlingsomgång) är det INTE motiverat att ansöka om dispens för vidare kartläggning av NPF-symtom. Vi ska endast ansöka om dispens i de fallen där vi ser att patienten, utifrån ett behandlingsperspektiv, hade gynnats av en förlängd kontakt. I dessa fall kan ni förmedla i     remissvaret till BUP att behandlingsinsatsen är avslutad men att ni ser att det kan finnas behov av vidare kartläggning/screening för NPF. 

‍