Denna sida avser regelverk och rutiner för orosanmälan
Orosanmälan – om barn som far illa
Allmänt
Personal inom polis, skola, hälso- och sjukvård är skyldiga enligt Sol kap 14 1§ att anmäla om det råder misstanke att ett barn (ålder 0–18 år) far illa eller riskerar att fara illa till socialtjänsten. För barnet som drabbas kan det vara livsavgörande att dessa personer tar sin anmälningsplikt på största allvar och fullföljer den.
Socialstyrelsens definition av begreppet ”barn som far illa”: Begreppet barn som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. Det kan till exempel avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller problem i förhållande till sin familj, likaså om det blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. Vidare ingår barn och ungdomar som far illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. Barn som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga eller från andra, samt barn med stora problem i skolsituationen föranledda av en social problematik kan också anses ingå i socialtjänstens målgrupp.
Källa: http://www.orosanmalan.se/
När du gör en orosanmälan
Hos oss på Bonliva Care är det viktigt att samtliga av våra anställda och konsulter följer de regler och lagar som gäller kopplat till legitimationsyrket. När du som vårdpersonal upplever oro för ett barn i samband med en pågående vårdinsats (ex. utredning eller behandling) måste du således följa anmälningsplikten. Observera att det är du som upplever oron som måste anmäla - du kan inte lägga över ansvaret på en kollega eller verksamhetschef. Orosanmälan ska upprättas även om familjen redan är känd för Socialtjänsten eller redan har ett pågående ärende där.
Vid oro för barn gäller nedanstående rutin:
- Journalföring: Det är viktigt att du som upplever oro dokumenterar att du planerar att göra en orosanmälan. Vid svårare ärenden kan du alltid konsultera verksamhetschef eller PLA-psykolog vid behov. I de flesta fall behöver du inte konsultera verksamhetschef/PLA-psykolog eftersom orosanmälan ska göras vid minsta oro för barnet. När orosanmälan har skickats är det viktigt att du dokumenterar att detta har gjorts.
- Informera vårdnadshavare: när du gör en orosanmälan ska du informera vårdnadshavare om detta (se undantag nedanför) så snart som möjligt. I ditt samtal med vårdnadshavare är det viktigt att du är tydlig med vad som väckt din oro och hänvisa till att du som vårdpersonal är skyldig att göra en orosanmälan. Ta hänsyn till att begreppet orosanmälan kan väcka oro eller andra negativa reaktioner hos vårdnadshavare. Ta därför tid på dig att berätta vad som ligger till grund för anmälan och vad som kommer att ske härnäst. Berätta för vårdnadshavarna att familjen kommer bli kallade till ett anmälningsmöte och att socialtjänsten utifrån mötet sedan kommer ta ställning huruvida det finns behov av insatser. Var tydlig med att orosanmälan görs i syfte att familjen ska få den hjälp de behöver. I vissa fall kan man även utforma innehållet i orosanmälan tillsammans med vårdnadshavare, exempelvis om orosanmälan upprättas för att ansöka om mer stöd till familjen och där föräldraförmågan per se inte bedöms som otillräcklig. Skriv då tydligt i anmälan att föräldraförmågan inte ifrågasätts och att anmälan upprättas för att ansöka om mer stöd/insatser. Observera dock att du aldrig får utesluta information som du tycker själv tycker är viktig bara för att vårdnadshavaren så önskar.
- Att informera socialtjänsten om oro: Du skickar alltid orosanmälan till den kommun där barnet är skriven – se patientuppgifter i Webdoc. Nu för tiden har många kommuner egna digitala formulär där du enkelt kan göra din orosanmälan direkt på deras hemsida. Tänk på att du inte ska vara anonym gentemot socialtjänsten när du gör din orosanmälan. Vi rekommenderar också att du väljer att du vill få återkoppling av socialtjänsten. I vissa fall kan socialtjänsten även be dig vara med på ett anmälningsmöte, och i dessa lägen ska vi, så långt det går, alltid vara tillgänglig för samverkan. Vid akuta fall, där du misstänker att barnet far illa just nu eller riskerar att fara illa, så ska du alltid ringa och göra din orosanmälan direkt per telefon. Kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida (lista över alla Sveriges kommuner: https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/kommunerlista.1246.html). Tänk på att du som konsult behöver ange verksamhetschefens kontaktuppgifter i anmälan med anledning av ditt tidsbegränsade uppdrag.
- Efter att anmälan gjorts: Det är inte nödvändigt att du lägger upp anmälningsblanketten i patientens journal – det viktigaste är att det framgår av journalen att anmälan gjorts och när detta gjordes.
- Informera verksamhetschef: Informera alltid verksamhetschef att orosanmälan planeras att skickas eller redan har skickats. Detta gör du genom att skicka internmeddelande i Webdoc.
Här kan du finna mer information gällande orosanmälan: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-som-far-illa/
Undantag – när ska du inte informera vårdnadshavare
I de fallen där du misstänker, eller fått information om, att det förekommer våld i hemmet så ska du inte informera vårdnadshavare om att orosanmälan ska göras/gjorts. Vid ärenden där du känner dig osäker på om du huruvida du ska informera vårdnadshavare eller inte kan du alltid ringa till kommunens mottagningsgrupp och rådgöra.
Menpröva journal vid orosanmälan
I de fallen där du bedömer att information i journalen riskerar att skada barnet (exempelvis om vårdnadshavare läser att barnet uppgivit att våld förekommer i hemmet eller dylikt) så ska du som kliniker menpröva journalen innan ärendet avslutas. Om delar av journalen behöver censureras ska du författa en intern varning i Webdoc där detta framgår. Varningen ska även specificera vilka delar som ska censureras. Informera verksamhetschef om/när detta har gjorts genom ett internmeddelande i Webdoc. Läs mer om rutiner vid menprövning av journal här.
Här hittar du mer information om orosanmälan, anmälningsplikt, lagar kring sekretess och journalföring:
https://orosanmalan.se/wp-content/uploads/2022/02/2014-6-20.pdf
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-som-far-illa/