Verksamhetsrutiner / Dokumentation

Journalföring

Vid journalföring, ta hjälp av mallarna i Webdoc. Vissa av rubrikerna är valfria medan andra är tvingande.

Enligt Patientdatalagen ska en journal alltid innehålla:

• Bakgrund till vårdkontakten
• Vad som utförts under besöket (till exempel intervju eller testning)

• Vidtagna och planerade åtgärder
• Eventuell diagnostik
• Uppgifter om vilken information patienten fått och vilka ställningstaganden som gjorts
• Uppgifter om patienten avstått behandling/remiss för fortsatt vård

‍

När ska du journalföra?

Du ska upprätta en journalanteckning vid varje kontakt som gäller vård, både avseende utredning och behandling. Med det avses, det som den ansvariga vårdpersonalen har bedömt som väsentligt. Detta inkluderar således all form av kontakt via telefon, videosamtal, postgång eller krypterad medddelandefunktion som berör vårdprocessen och/eller är av relevans för planerade eller pågående insatser.

‍

OBS! Vissa rubriker i utlåtandemallarna är tvingande på grund av krav enligt avtal som finns.  

‍

Att tänka på vid journalföring

Vi på Bonliva Care är noga med att våra anställda och konsulter dokumenterar på sådant sätt att det går i linje med relevanta riktlinjer och lagar som rör dokumentation och journalföring i vården. Det är däremot den legitimerade personalens eget ansvar att göra sitt bäst så att detta efterföljs. Nedanför sammanställer vi några viktiga punkter att tänka på vid journalföring:

• Journalen ska alltid skrivas på svenska
• Förkortningar bör i största möjliga mån undvikas

• Skriv på ett lättillgängligt sätt
• Facktermer bör endast användas för att bidra till tydlighet
• Uttryck dig på ett sätt som inte kan uppfattas som kränkande för patienten eller dess anhöriga
• Använd alltid det pronomen som patienten identifierar sig med
• Använd enhetligt en neutral och anonymiserad benämning, såsom ”patienten” eller dylikt (gäller både löpande journal och utlåtanden).

‍

Hur lång eller kort en journalanteckning är spelar oftast mindre roll - det som är viktigt är att innehållet uppfyller kraven som framgår i ovanstående punkter. Anteckningen ska avspegla betydelsen av själva kontakttillfället. Ett telefonsamtal som rör planering för återbesökstider i en utredning kan således med fördel författas som en kortare administrativ anteckning. Har det däremot i ett patientsamtal framkommit viktig information som rör hens mående och tillstånd och som i sin tur är av vikt för den fortsatta vårdplaneringen kan det vara motiverat med en längre och mer detaljrik anteckning.Oavsett korta eller längre anteckningar ska det snabbt och lätt gå att få en överblick av vårdprocessen vid genomläsning av journalanteckningen i fråga. Det ska också vara enkelt för läsaren att hitta den information som hen behöver. Detta innebär att man vid längre anteckningar oftast behöver skriva en kortare sammanfattning, antingen i utlåtandet eller längre ner i anteckningen under rubriken "Bedömning". Kom ihåg att alltid välja journalmall med omsorg så att det blir lätt för läsaren att orientera sig i journalen - oavsett om denne utgörs av en patient, vårdnadshavare, annan vårdgivare eller av våra egna sekretare.

Enligt 5 kap. 3 § av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) ska vårdgivare, utöver vad som följer av 3 kap.5–8 och 11 §§ patientdatalagen (2008:355), säkerställa att patientjournalen innehåller en entydig identifikation av den berörda patienten.

‍

OBS! Det är viktigt att tänka på att journaler i vissa fall kan komma att användas i andra sammanhang än bara inom vård. Exempel på detta är polisutredningar och/eller som underlag i rättsprocesser. Därför är det oerhört viktigt att journalföringen är begripligt för läsaren och att resonemang och bedömningar formuleras på ett objektivt samt neutralt vis. Har du som kliniker blivit tillfrågad att vittna i en polisutredning alternativt fått frågan om att vittna i domstol rekommenderar vi att du i första hand hänvisar till journalen. Har du yttrerligare frågor/funderingar är du välkomeen att kontakta PLA-psykolog eller verksamhetschef. Vid efterfrågan om utdrag av journal, vänligen läs rutiner avseende Menprövning.

‍

Benämning

Använd vid journalföring, både gällande löpande journal och utlåtanden, det pronomen patienten önskar benämnas vid (han/hon/hen) och/eller en neutral och anonymiserad benämning, såsom ”patienten” eller dylikt. Då psykolog-, läkar- och neuropsykiatriska utlåtanden är journalhandlingar ska de ha samma benämning av patienten som resterande journal. Att använda benämningen ”patienten” underlättar vid avidentifiering; minskar risken att patienter med skyddad identitet benämns vid namn i kontakt med andra vårdgivaresamt; underlättar om patienten i framtiden ändrar sitt namn. Till detta ska även tilläggas att det är möjligt att benämna patienten vid förnamnets förstabokstav. Psykologer och läkare bör, vid utlåtandeskrivande, i synnerhet beakta att informationen i psykolog- och NP-utlåtande, trots dessa förutsättningar, för patienten ska upplevas som personlig.

‍

Anteckna direkt i journalen

Ta för vana att anteckna direkt i journalen, på så vis kan din utredningskollega se vad som redan framkommit och dubbelarbete/upprepningar undviks. Under tiden som utlåtanden författas, skriv ”Utlåtande under arbete” högst upp under rubriken ”Kontaktorsak”. På så vis framgår det tydligt att utlåtandet ännu inte är färdigsammanställt.

Använd journalmallen som ditt arbetsverktyg under insatsernas gång. Vi vill således inte att du sparar information/material såsom handskrivna anteckningar eller digitala arbetsdokument (detta enligt föreliggande sekretesslagar). Vid neuropsykiatriska utredningar kan du sammanställa all information i NP-utlåtande och Psykologutlåtande, det är däremot viktigt att du gör en journalanteckning kopplad till respektive besök/insats under utredning och om du väljer att sammanfatta all information i NP-utlåtande – VIKTIGT att du hänvisar i till utlåtandet i din anteckning.

‍
Signering av journaler

Signering av journalanteckningar bör ske skyndsamt och löpande. Observera att anteckningar blir låsta för redigering i Webdoc efter 30 dagar.

‍

Psykologiska test och råmaterial  

Väsentlig rådata och uppgifter från både testmaterial och formulär ska journalföras. Hur du som psykolog väljer att redogöra för resultatet på ett begripligt vis i journalen är upp till dig. De flesta journalför vilka formulär och testmaterial som de använder och sammanfattar därefter resultatet med relevanta poäng i utlåtandet. Andra väljer att redogöra resultat i en enskild anteckning, ex med journalmallen ”resultatsammanställning” i journalen och formulerar sedan en sammanfattning av testresultatet i utlåtandet. Det viktigaste är alltså att poäng och testresultatet journalförs någonstans och är lättbegripligt för patient samt vårdgivare att ta del av.

Avseende testmaterial ska råmaterialet både från Wechslerprotokollen och ADOS-protokollen arkiveras, se rutin för arkivering. Vi rekommenderar även att resultatbeskrivningen från rättningsprogrammen Q-global eller WAIS-rättningsprogram skrivs ut och antingen arkiveras eller laddas upp i patientens journal. För att ladda upp filer i patientens journal:

1. spara ner filen från rättningsprogrammet till din dator (utan personuppgifter som kan härleda till patienten)
2. gå sedan in på patientens journal i Webdoc och välj ”dokument” i genvägar. Ladda upp filen, döp filen till relevant namn, ex ”Resultat från WISC-V” eller ”Resultat CPT-3”
3. När dokumentet är upplagt i journalen är det mycket viktigt att du raderar den nedladdande PDFn från din dator.

Digitala skattningar kan precis som resultatet från Wechslerskalorna laddas upp som PDF i patientens journal.  

‍

Utdrag från psykologförbundets hemsida:

” Resultatet av genomförda tester anses vara väsentliga uppgifter för patientens vård, och ska därför införas i journalen, tillsammans med utlåtandet. Dessutom anses att själva testmaterialet också är en del av journalen och därför omfattas av PDL:s regler om förvaring m.m. Utgångspunkten är att sådana journalhandlingar ska förvaras så att endast behöriga testanvändare har tillgång till testmaterialet.

Tänk också på att själva testmaterialet omfattas av de särskilda testsekretessreglerna enligt 17 kap. 3c § Offentlighets- och sekretesslagen.  Det innebär att delar av testmaterialet omfattas av sekretess även i förhållande till patienten. Likt övriga delar av patientjournalens innehåll ska tillses att obehöriga inte kan få tillgång till materialet och för att inte felaktigt lämna ut dessa handlingar till patienten eller andra brukar regelmässigt testmaterialet dessutom omfattas av särskilda förvaringsrutiner, som t.ex. att läggas i ett särskilt skåp eller slutet kuvert med en särskild sekretessmarkering. Det måste dock antecknas i patientens journal att det finns journalhandlingar i form av testmaterial och var de förvaras. Det finns inga regler som i sig hindrar att tester förvaras i elektronisk form, men de strikta reglerna kring att obehöriga inte ska kunna få del av testen måste man tänka på även då”

‍

Relevanta källor:

• https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2017-3-2.pdf
• https://www.psykologforbundet.se/globalassets/a-om-forbundet/policy-och-stadgar/yrkesetiska-principer-for-psykologer-i-norden_2023.pdf
• https://www.psykologforbundet.se/globalassets/a-yrke--villkor/journalforing/2016-4-44.pdf

‍

‍

Sammanhållen journalföring

Den 1 januari 2023 slutade patientdatalagens bestämmelser om sammanhållen journalföring (6 kap.) att gälla. De ersattes av lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Denna riktlinje gäller för Bonliva Care och ska tillämpas då vårdgivaren ska använda sig av direktåtkomst till en annan vårdgivares patientinformation. Sammanhållen journalföring regleras förutom i den nya lagen också i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.  

‍

NPÖ (Nationell patientöversikt)

Den nationella patientöversikten (NPÖ) avser att ge samtliga vårdgivare i Sverige möjlighet till sammanhållen vård- och omsorgdokumentation, dvs. att kunna dela patientinformation som är väsentlig för att kunna ge en god och säker vård till den enskilde.  

‍

Patientrelation

En förutsättning för direktåtkomst är att vårdgivaren har en aktuell patientrelation. Det innebär att patienten ska vara inskriven, vårdas eller behandlas inom vårdgivarens verksamhet. En patientrelation kan uppstå t.ex.:  

• Vid telefonkontakt när patienten söker vård eller bokar ett besök  
• Patienten blir remitterad  
• Patienten vårdas inneliggande på avdelning  
• Patienten kommunicerar elektroniskt med vårdgivaren  
• Patienten blir beviljad hemsjukvård  
• Patienten får ett beslut om särskilt boende  

‍

Personal som deltar i vård av en patient kan ta del av uppgifterna om vårdgivaren har en patientrelation och patienten samtycker. Samtycket riktar sig till vårdgivaren som sådan och inte till enskild yrkesutövare.  

‍

Samtycke

Inhämtande av samtycke

Innan direktåtkomst måste ett aktivt samtycke inhämtas från patienten. Samtycket kan inhämtas inför en kontakt med en vårdgivare eller i den stund patienten har fysisk eller elektronisk kontakt med vårdgivaren. Patienten kan samtycka till att annan vårdgivare får ta del av uppgifterna t.ex. då patienten  befinner sig i en vårdprocess som kommer att inbegripa flera vårdgivare eller vid remittering till annan vårdgivare. Samtycket följer då med remissen och remissmottagaren kan förbereda sig för att ta emot patienten genom att ta del av uppgifter i systemet för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.  

Beroende på aktuell situation kan samtycket tidsbegränsas eller omfatta hela vårdperioden. Bedömningen görs utifrån om det handlar om ett enstaka besök eller samtycke för återkommande informationshämtning vid en längre vårdprocess under ett visst sjukdomsförlopp. Det ska vara tydligt vad samtycket omfattar och hur länge det gäller. Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke.  

Små barn kan inte samtycka men i takt med barnets stigande ålder och mognad kan barnet lämna samtycke. Det är personal inom hälso- och sjukvården som ska bedöma om barnet har uppnått en sådan ålder och mognad.  

‍

Personer med nedsatt beslutsförmåga

Om patienten har svårt att förstå eller göra sig förstådd ska legitimerad personal i samråd med patientens legala ställföreträdare, närstående eller på annat sätt försöka utröna patientens ställningstagande i frågan. Om patientens vilja inte kan utrönas, och samtycke inte kan inhämtas, får direktåtkomst i sammanhållen journalföring endast ske om en nödsituation föreligger (nödåtkomst) och vårdgivaren bedömer att vårddokumentationen kan antas ha betydelse för patientens liv och hälsa.  

‍

Dokumentation av samtycke

Inhämtat, nekat samtycke eller nödåtkomst ska dokumenteras i det egna verksamhetssystemet enligt rutin. När en vårdgivare frågar om samtycke till att en annan vårdgivare får ta del av sammanhållen journal, dokumenteras detta i remissen eller i systemet för informationsöverföring. Inhämtat samtycke registreras i samtyckesdialogen i NPÖ av mottagande vårdgivare.  

I samband med varje vårdgivares loggkontroller i Nationell patientöversikt (NPÖ) kontrolleras dokumentation av inhämtat, nekat och återkallat samtycke.  

‍

Återkalla/avsluta ett samtycke

Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke. Ett återkallat samtycke dokumenteras i journal och avslutas i NPÖ av administratör i säkerhetstjänsterna (spärr- och loggadministratör).  

‍

‍Dolda anteckningar  

För patienter vars vårdinsats inte är direkt kopplad till ett regionalt avtal eller HSL (exempelvis uppdrag kopplade till socialtjänst/HVB eller företagshälsovård) ska journalföringen i Webdoc ske under kliniken ”Bonliva Care”. Detta gäller även de patienter som inkommer på remiss via regionalt avtal och som inte samtycker till NPÖ (Nationell patientöversikt).  

Det är mycket viktigt att journalen skrivs under rätt klinik då merparten av våra kliniker är direktkopplade till NPÖ. Sekreterarna ansvarar för att rätt klinik registreras på patienten vid mottagen remiss. Vilken klinik som patienten listats på syns inte i NPÖ, däremot syns varje enskild journalanteckning – förutom för kliniken “Bonliva Care”, då denna inte är ansluten till NPÖ. När du upprättar en ny anteckning för ovan nämnda patientgrupper (dvs patienter vars vårdinsats inte är direkt kopplad till ett regionalt avtal eller HSL eller som inte samtyckt till NPÖ) – eller vid anteckningar som skapas vid registrering av besök – välj alltid kliniken “Bonliva Care” (se bild nedan). OBS! Ställ in rätt klinik och kontrollera även att rätt patienttyp hänger med.

‍

Därefter sparar eller signerar du anteckningen. Har du frågor kring dolda anteckningar, vänligen kontakta någon av sekreterarna.  

Privata behandlings- och utredningspatienter och NPÖ

När vi tar emot privata behandlings- eller utredningspatienter gällande vuxna så skickas ett samtycke in i samband med egenanmälan. Av samtycket framgår bland annat om patienten samtyckt till Sammanhållen journalföring eller inte – alltså om våra anteckningar ska få finnas tillgängliga i NPÖ eller inte. De gånger patienten missat att skicka in samtycket genom den digitala blanketten är det viktigt att klinikern inhämtat ett muntligt samtycke till sammanhållen journalföring, fram tills det digitala samtycket inkommit. Det muntliga samtycket ska tydligt framgå i journalen, helst i samband med nybesök och genom att du använder dig av den färdiga journalmallen “Samtycke”. Journalmallen är förifylld och du behöver således bara upprätta och signera den.  

När vi tar emot privata behandlingspatienter gällande psykologisk behandling samt vårdnadshavare för föräldrastöd, gällande barn så gäller följande kopplat till samtycke:

1. Följande information framgår i bokningsbekräftelsen efter bokat besök: “OBS! Vid delad vårdnad är det önskvärt att båda vårdnadshavarna deltar på första besöket vid mottagningen.”.  

2. Om vårdnaden är delad och båda vårdnadshavare närvarar vid besöket inhämtas muntligt samtycke och detta journalförs i journal av psykologen. Du använder dig av den journalmall som heter "Samtycke".  

3. Om vårdnaden är delad och endast en av vårdnadshavarna deltar så är det psykologens uppgift att ta reda på om båda föräldrarna samtycker till att journalen finns tillgänglig i NPÖ eller inte. Psykologen ber då om att få ringa upp den andra vårdnadshavaren och inhämta samtycke över telefon. Samtalet och samtycket journalförs därefter omgående.

När vi tar emot privata behandlingspatienter gällande Medicinsk behandling – Barn, så kommer samtycke fyllas i av den vårdnadshavare som skickar in egenanmälan, vid delad vårdnad. Samtycke från den andra vårdnadshavaren inhämtas per telefon av sekreterare och journalförs därefter av densamma.

När samtycke inhämtas avseende NPÖ-ansluten journalföring kan journalen skrivas under sedvanlig klinik, alltså den klinik där insatsen utgår ifrån (Bonliva Care Stockholm, Bonliva Care Falun, Bonliva Care Nor

Vid frågor eller funderingar avseende NPÖ eller samtyckesblanketter, vänligen kontakta sekreterarna.  

‍

Informationsplikt

Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Informationen kan finnas i kallelsebrev, i väntrum och ges muntligt. Vårdpersonal ska kunna svara på frågor från patienter inklusive ge mö

‍

Implementering

Verksamhetschef/motsvarande ansvarar för att denna riktlinje görs känd inom verksam

‍

Spärrhantering av journal

Patienter har rätt till att spärra information i din patientjournal för att den inte ska kunna läsas av personal utanför den vårdenhet som spärren avser. OBS! Vårdnadshavare har inte rätt att spärra barnets journal. Barn som har en adekvat mognadsnivå och förstår intellektuellt vad det innebär kan spärra sin egen journal. Om din patient vill spärra sin journal behöver hen fylla i och skicka in nedanstående blankett. När vi tagit emot blanketten kommer blanketten att scannas in och journalen spärras enligt önskemål. Läs mer på: Socialstyrelsens hemsida.  

• Blankett för spärrhantering (PDF)

‍

Spärr mellan vårdenheter

Detta innebär att patienten väljer att spärra journalen mellan olika vårdgivare. Det ska synas för den andra vårdgivaren att det finns journaler som är spärrade. ”Endast i nödsituationer är det tillåtet för vårdgivare att ta del av uppgift om vilken eller vilka vårdgivare som spärrat de aktuella uppgifterna. För att vårdgivaren ska få bryta spärren måste patienten ge sitt uttryckliga samtycke. När patienten inte kan uttrycka sitt samtycke, och det finns fara för patientens liv eller allvarlig risk för dennes hälsa, och uppgifterna i patientjournalen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver, får vårdgivaren begära att den vårdgivare som har spärrat uppgifterna häver spärren” enligt Socialstyrelsen.  

Inre spärr

Patienten kan när som helst begränsa åtkomsten till (spärra) sina uppgifter inom en vårdgivares verksamhet, vårdenhet eller vårdprocess. Detta innebär att ingen anna utöver relevant personal får ta del av patientens uppgifter. Uppgifter som behövs vid kvalitetssäkring eller administration hindras inte av spärren.  

‍

‍

‍

Dold anteckning

Vid uppgifter om att patienten utsätts för våld eller hot rekommenderas att detta journalförs som dold anteckning. Dokumentation vid våldsutsatthet ska skyddas så att den inte kan nå förövaren. Detta är möjligt i alla journalsystem. Tänk på att journalen också kan behöva skyddas från åtkomst via nätet. Beakta att dolda anteckningar kommer med vid utskrift av journalen.

Gör alltid en menprövning om patient, anhörig eller utomstående myndighet (exempelvis försäkringsbolag) begär journalutskrift, för att läsa mer om menprövning se ”Menprövning”. Beakta risken att begäran sker under tvång eller av okunskap om konsekvens av utlämnande av journal.

‍

För att skapa en dold anteckning i Webdoc gör du på följande sätt:

1. Välj ”Besök” i Genvägar > välj klinik > Bonliva Care> Journalför enligt sedvanlig rutin och signera anteckningen.  
2. Skapa sedan en varning i journalen så att annan vårdpersonal inom BC kan se att det ligger en dold anteckning som är skriven under kliniken "Bonliva Care" i journalen, välj ”Varning” (den gula varningstriangeln) i Genvägar à skriv att det finns en dold anteckning besökets/insatsens datum, spara och signera.  
3. Informera administratörer när utredningen/behandlingen är klar att det ligger dolda anteckningar i journalen.

‍
‍

KVÅ-koder  

‍

KVÅ koder syftar till att beskriva vilken åtgärd som utförts vid ett specifikt vårdtillfälle. Koden gör det även möjligt att klassificera och få ut statistik för vilka åtgärder som utförts på en vårdmottagning, och då främst inom den regionala vården. För mer information om KVÅ-koder vid NP-utredning, läs här *LÄNK*.

Vid psykologiska behandlingsinsatser som genomförs på remiss från region är det ett krav att använda sig av lämplig KVÅ-kod i samband med varje enskild insats. För mer information om KVÅ-koder vid behandlingsuppdrag inom region Östergötland, läs här *LÄNK*. För mer in information om KVÅ-kodning vid behandlingsuppdrag inom region VGR, läs här *LÄNK*. Det är dock inget krav att använda KVÅ-koder vid behandlingar för privatbetalande patienter, även om KVÅ-koder även då kan användas.  

‍

KVÅ-koder som kan användas vid behandlingsinsatser: 

Användbara bedömningskoder:

AU002  Bedömning
AU011  Skattningsskalor som MADRS etc.
AU118  Suicidbedömning

‍

Användbara behandlingskoder:

DU011  KBT
DU007  Stödsamtal
DU118  MI
DU030  Fördjupat hälsosamtal

‍

Fler användbara KVÅ-koder (PDF)

‍

‍

Om intyg

Kortare intyg kan författas av utredande psykolog i anslutning till återgivningen, om patient/vårdnadshavare så önskar. Ett kortare intyg innehåller exempelvis information om när utredningen utförts, vilka som ansvarat för utredningen samt vad utredningen kommit fram till (diagnos/er).

Längre och mer beskrivande intyg (innehållandes till exempel vad begåvningstestningen visar, vilka svårigheter och styrkor patienten har samt rekommendationer/lämpliga anpassningar) ingår inte i utredningen utan kostar 800 kr, vilket patienten/vårdnadshavaren måste bekosta själv. Patienten/vårdnadshavare bör informeras om priset för längre intyg innan de utfärdas.

Sekreterare ansvar för att intygen debiteras, dock måste utredande psykolog/läkare informera sekreterare via Webdocs mailfunktion när ett mer omfattande intyg utfärdats för att patient ska debiteras.

‍

Körkortsintyg

Intyg till Trafikverket gällande körkortstillstånd utfärdas av utredningsansvarig läkare. Intyget går att hitta och fylla i via Webdoc.

‍

‍

Rutin gällande intyg för tillfällig föräldrapenning (för barn som fyllt 12 men inte 16)

När vårdnadshavare behöver vabba för sitt barn, som är under 12 år, behöver de inte intyg förrän den åttonde kalenderdagen i barnets vårdperiod – ett läkar- eller psykologbesök, kräver således inte ett intyg. Däremot krävs, när barnet fyllt 12 men inte 16, intyg från den första kalenderdagen.

Intyg vid enstaka läkarbesök

För barn som fyllt 12 men inte 16 år ska läkaren intyga att förälderns närvaro var nödvändig vid besöket. Intyget kan göras på ett läkarvårdskvitto eller i ett intyg om sjukvård. Något utförligare intyg behövs alltså inte.

Genomförande

När vårdnadshavare för barn som fyllt 12 men inte 16 behöver vabba för ett vårdbesök ska blankett FK7447 fyllas i.

Blanketten finns i Webdoc (under Genvägar, tillvänster i menyn med patientinformation och journalanteckningar). Där väljer man blanketten ”Läkarutlåtande tillfällig föräldrapenning fyllt 12 men inte 16 år -FK7447”.

I denna blankett är det huvudsakligen två rubriker som kräver fritextsvar:

-             I vilken omfattning och under hur långtid vård och tillsyn behövs för barnet vid akut insjuknande eller försämring av sjukdom/funktionsnedsättning (punkt 5).

-             Vilken vård och tillsyn barnet behöver (samt vilken omfattning och under vilken period barnet behöver vård och tillsyn) (punkt 7).

Resterande frågor är i huvudsak ja/nej-frågor. Man behöver dock efterfråga vårdnadshavares personnummer för att kunna fylla i blanketten.

Om barnet inte har en diagnos kan symptom beskrivas istället.

Sista punkten, ”9. Telefon, även riktnummer”, skall innehålla mottagningens telefonnummer: 08-515 13 410.

Utlåtandet skall sedan skrivas ut, signeras för hand och därefter skickas till Försäkringskassan.

Typisk gång för intyg

En vanligt förekommande gång för detta är att administrativ personal får samtal från vårdnadshavare som önskar VAB. De inhämtar då vårdnadshavares personnummer, antal timmar för VAB. Sedan tar de kontakt med läkaren som gjort utredningen och ber denne upprätta dettaVAB-intyg. Sedan meddelar läkaren när intyget är klart och den administrativa personalen skriver ut och skickar intyget till läkaren för signering, som i sin tur skickar det till Försäkringskassan.

‍

Omvårdnadsbidrag vid barnutredning

Bonliva Cares neuropsykiatriska utlåtanden är utformade så att separata omvårdnadsbidragsblanketter ska kunna undvikas, förutsatt att rubrikerna "Funktionsnedsättning", "Aktivitetsbegränsning" och "Duration" fyllts i.

Om du som psykolog känner dig osäker på hur du ska uttrycka dig under dessa rubriker så rekommenderas att du tar hjälp av den utredande läkaren.

Utgående Post

All utgående post i form av kallelser, skattningsformulär och remissvar sköts av sekreterarna i Stockholm. Har du behov av att skicka egna brev till patient finns det kuvert och frimärken på samtliga mottagningar.

Skriv alltid ut ett försättsblad (hittas under ”Patientkort” i Webdoc) för att undvika att patientens personnummer syns i adressfältet. Använd ett kuvert med fönster när försättsblad skrivits ut. Du som konsult ansvarar för att posta brevet själv.

Nationell patientöversikt (NPÖ)

‍Bonliva Care är anslutna till Nationell patientöversikt (NPÖ) som är ett webbaserat verktyg för sammanhållen journalföring. Med NPÖ kan behörig vårdpersonal ta del av information som finns i patientens journal hos andra vårdgivare, oavsett journalsystem. Du behöver dock alltid inhämta samtycke från patient/vårdnadshavare. Andra vårdgivare får samtidigt tillgång till våra anteckningar samt patienter via 1177.

Alla psykologer och läkare som är anslutna till Bonliva Care har egen tillgång till NPÖ och sammanhållen journalföring via sitt SITHS-kort, du behöver dock informera oss om ditt HSA-ID för att vi ska kunna ge dig behörighet. Har du inget SITHS-kort behöver du informera sekreterarna som lägger beställning hos vår leverantör.

‍

Information gällande förändring av tillgången till NPÖ (Nationell patientöversikt). Förändringen görs för att följa riktlinjer och effektivisera vår hantering i Webdoc.

Tillgång till NPÖ – ny rutin

Framöver kommer samtliga kliniker att ha tillgång till NPÖ genom en gemensam konsumentkoppling, kopplad till kliniken Bonliva Care HK (huvudklinik).

Inom kort kommer ni alla att få behörighet till Bonliva Care HK. För att nå NPÖ:

1. Gå till startsidan i Webdoc.
2. Byt klinik till Bonliva Care HK.
3. Öppna aktuell patient.
4. Logga in mot NPÖ som vanligt.

Producentkoppling – synlighet i NPÖ

I samband med detta inför vi även en producentkoppling på samtliga nedanstående kliniker, vilket innebär att all producerad information i Webdoc blir synlig i NPÖ för andra vårdgivare – även osignerat material.

Kliniker med producentkoppling:

• Bonliva Care Skövde
• Bonliva Care Göteborg
• Bonliva Care Borås
• Bonliva Care Vänersborg
• Bonliva Care Stockholm
• Bonliva Care Jönköping

Detta kommer aktiveras inom kommande dagar så upptäcker du att NPÖ-symbolen är borttagen mot den klinik du arbetar på, så ber jag dig gå in på Bonliva Care HK.

Bonliva Care HK – för dolda anteckningar

Kliniken Bonliva Care HK kommer inte att ha producentkoppling. Därför kommer den kliniken att användas för att dokumentera dolda anteckningar (dvs. anteckningar som inte ska vara synliga i NPÖ). Se mer information hanteringen av dolda anteckningar på vårt intranät.

Observera:
Bonliva Care HK är samma klinik som tidigare hette Bonliva Care – det är endast namnet som ändrats.

Vill du skriva en dold anteckning?
Byt till Bonliva Care HK  i själva journalanteckningen innan du börjar skriva – då kommer anteckningen inte att delas till NPÖ.

‍