Verksamhetsrutiner / Rutiner vid neuropsykiatrisk utredning

Inför utredning

Webdoc

På Bonliva Care använder vi oss av Webdoc som är ett webbaserat journalsystem. I samband med att du kontrakteras för utredningsuppdrag så kommer du få behörighet till journalsystemet. Inloggning sker via Bank-ID vid första inloggningen, därefter kan du upprätta ett lösenord du kan använda vid inloggning.

Är det första gången som du använder Webdoc ber vi dig gå in på fliken "Digitala system" och sedan avsnittet "Ny användare i Webdoc" för att ta del av en lathund med bilder och text på hur du enkelt orienterar dig i systemet.
‍
Om du tidigare arbetat i Webdoc kan du enkelt följa de stegen som finns i samma flik men under avsnittet "Van användare i Webdoc". Här kan du ta del av det viktigaste du behöver veta för användandet hos just oss.

Bonliva Care är anslutna till NPÖ (Nationell patientöversikt) som är ett webbaserat verktyg för sammanhållen journalföring. Med NPÖ kan behörig vårdpersonal ta del av information som finns i patientens journal hos andra vårdgivare, oavsett journalsystem. För att få behörighet till NPÖ behöver du meddela sekreterarna.

Vi ser med fördel att du använder mailfunktionen i Webdoc för kontakt med administrativ personal och andra konsulter för patientärenden.

‍

Samtycke

Innan samtycke inhämtas ska patienten få information om vården (patientlagen, 4 kap., § 2) och när patienten är ett barn ska dennes inställning till vården klarläggas och tillmätas betydelse i förhållande till och mognad (patientlagen, 4 kap. § 3). Vårdnadshavare blir i många fall de som ger samtycke till barnets vård.

Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke och ska då få information om vilka konsekvenser det kan medföra.

I det fall att fler än en förälder har vårdnad ska samtycke inhämtas från båda vårdnadshavare. Det innebär att om föräldrarna är skilda, men båda har vårdnad, ska samtycke inhämtas från båda vårdnadshavarna. Detta görs i regel av den administrativa personalen när remiss eller egen vårdbegäran inkommer men är ändock relevant för behandlare eller utredare att kontrollera.

Vid placering i familjehem

I det fall att barnet är placerat i familjehem bör ansvarig handläggare på socialtjänsten kontaktas för att utröna huruvida tillfällig eller tillförordnad vårdnadshavare utsetts (såsom familjehemsföräldrar), som i sådana fall får ge samtycke till vården. I det fall att barnets biologiska förälder eller föräldrar är vårdnadshavare ska denne eller dessa involveras i samma utsträckning som om barnet bodde hos dem.

Detta innebär till exempel att vårdnadshavare, vidNP-utredning, ska kontaktas för uppstartssamtal, delge information om barnets fungerande under sin tid i den biologiska förälderns hem/vård, samt erhålla återgivning av utredningen.

I det fall barnet är omhändertaget under LVU

I inremiss ska kontakter till socialtjänsthandläggare medfölja. I det fall att detta saknas bör i första hand remittent kontaktas förinformation om kontaktuppgifter till ansvariga handläggare på socialtjänst.

Om det inte framgår av inremiss hur kontakten med vårdnadshavare är reglerad samt huruvida någon utsetts som tillfällig eller tillförordnad vårdnadshavare, bör dettas tas med handläggare på socialtjänst innan vårdnadshavare kontaktas.

Om tillfällig eller tillförordnad vårdnadshavare utsetts är det denna eller dessa som ska kontaktas för samtycke. Om någon form av kontaktförbud eller reglering föreligger mot vårdnadshavare bör socialtjänsthandläggare informera om detta.

Återgivning av utredningsresultat bör vid LVU även ske med socialtjänsthandläggare.

‍

‍

Bokning av tider

Vi ber dig lägga in de tider och datum som du önskar arbeta samt rätt besökstyp (”Psykologbesök”, ”Läkarbesök”, ”Återgivning patient”, osv.). Under fliken "Digitala system" – "Webdoc" hittar du mer information om hur du går tillväga för att lägga upp en bokningsbar tid. Du hittar även vilka bokningstyper du ska använda dig av för respektive besök och mottagning. Du kan även lägga in en kommentar på bokningen som är synlig för sekreterarna exempelvis "Endast barn över 6 år" eller "HAB patient på denna tid". I Stockholm behöver du även lägga till vilket rum du önskar att vara i under dina besök.

OBS! Väldigt viktigt att du väljer rätt bokningstyp då alla har en specifik SMS-bekräftelse kopplade till sig.
Lathund för våra bokningstyper >>

Lägg in tiderna med minst fyra veckors framförhållning.

‍

Besöksformer

De besöksformer som är godkända att använda i samband med utredningsarbete är fysiska platsbesök i våra lokaler eller digitala videobesök. Telefonsamtal som kontaktväg är okej i samband vid exempelvis intervjuer eller kortare avstämningar med patient eller vårdnadshavare. Det innebär att, utifrån våra säkerhetspolicys och föreliggande sekretess, är det inte är godkänt att genomföra fysiska platsbesök utanför Bonliva Cares egna lokaler. Om inget annat är överenskommet med verksamhetschef och föreligger. Vid digitala videobesök är krävs att samtalen förs på en plats så att sekretess garanteras och att det finns tillgång till fungerande nätverk.

‍

Kallelser och informationsmaterial

Det är sekreterarna som skickar kallelser med samtliga tider till patienten/vårdnadshavare. Observera dock att tiden för återgivningen inte ingår i dessa kallelser utan att denna bestäms mellan utredande psykolog och patient/vårdnadshavare efter påbörjad utredning. När en återgivning bokats in är det viktigt att du så snart som möjligt bokar in besöket i Webdoc. Tänk på att det ibland kan ta lång tid att motta journalhandlingar från andra vårdgivare och att du därför bör vara försiktig med att lova att utredningen ska vara färdig till ett speciellt datum. Vid vuxenutredningar frågar psykologen alltid själv patienten vilken/vilka anhörig/a som lämpligast bör intervjuas samt inhämtar aktuella kontaktuppgifter. Psykologen ansvarar även för att kalla anhöriga till intervju – vare sig intervjun sker i fysisk form eller via telefon/länk. Detsamma gäller skolintervjuer vid barnutredningar. Observera att psykologen även ansvarar för att boka in intervjuerna i Webdoc. Om du känner dig osäker på hur detta görs går du till fliken "Digitala system" i första hand och i andra hand kontaktar du sekreterarna för vägledning.

Barnanpassade kallelser:

• Kallelse för tonåring (PDF)
• Kallelse för barn (PFD)

I samband med att kallelsen skickas ut så bifogas även en informationsbroschyr samt skattingsformulär. Informationsbroschyren finns i två olika exemplar (vuxna respektive barn/vårdnadshavare). Broschyren innehåller kort information om hur en utredning går till och hur patienten/vårdnadshavare/anhöriga kan förbereda sig inför besöken på bästa vis.

Vi har en uppsjö av skattningsformulär men du som psykolog har möjlighet att själv välja vilka du föredrar att vi skickar ut inför just dina besök. Skicka ett mail innan uppdragsstart till mottagning@bonlivacare.se med dina önskemål.

Sekreteraren skriver upp dina preferenser och skickar därefter alltid ut de formulär som du uppgivit. Vid barnutredningar ansvarar vårdnadshavare för att lämna ut och hämta in skattningsformulär från skolan. Vid sista-minuten-bokningar lämnas alla skattningsformulär ut på plats på mottagningen. Vårdnadshavare ansvarar i dessa fall för att lämna ut skattningsformulär till skolan tillsammans med ett förfrankerat och -adresserat kuvert som skolan sedan postar till oss.

Observera att all post ska gå till följande adress: Bonliva Care, Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm. ‍

Vid nya remisser ansvarar sekreteraren för att att granska bifogade journalhandlingar för att se om relevanta skattningar nyligen gjorts. Om så är fallet så informeras utredningsansvarig psykolog i samband med utredningsstart, för att undvika dubbelarbete.

‍

Skattningsformulär

Det är inget krav att använda sig av skattningsformulär under utredningar, däremot är det rekommenderat att använda sig lämpliga skattningsformulär som en del av underlaget i utredningen. Hos oss på Bonliva Care har vi tillgång till pappersformulär men också vissa digitala skattningar genom Hogrefes digitala skattningsystem (HTS).

‍OBS! Vid användning av digitala skattningar är det psykologen själv som ger ut länken till formuläret.  

I samband med att kallelsen skickas ut så bifogas även en informationsbroschyr samt skattingsformulär. Vi har en uppsjö av skattningsformulär (på papper) men du som psykolog har möjlighet att själv välja vilka du föredrar att vi skickar ut inför just dina besök. Skicka ett mail innan uppdragsstart till mottagning@bonlivacare.se med dina önskemål.

Sekreteraren skriver upp dina preferenser och skickar därefter alltid ut de formulär som du uppgivit. Vid barnutredningar ansvarar vårdnadshavare för att lämna ut och hämta in skattningsformulär från skolan. Vid sista-minuten-bokningar lämnas alla skattningsformulär ut på plats på mottagningen. Vårdnadshavare ansvarar i dessa fall för att lämna ut skattningsformulär till skolan tillsammans med ett förfrankerat och -adresserat kuvert som skolan sedan postar till oss.

Informationsbroschyren finns i två olika exemplar (vuxna respektive barn/vårdnadshavare). Broschyren innehåller kort information om hur en utredning går till och hur patienten/vårdnadshavare/anhöriga kan förbereda sig inför besöken på bästa vis.

Observera att all post ska gå till följande adress: Bonliva Care, Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm.

Vid nya remisser ansvarar sekreteraren för att att granska bifogade journalhandlingar för att se om relevanta skattningar nyligen gjorts. Om så är fallet så informeras utredningsansvarig psykolog i samband med utredningsstart, för att undvika dubbelarbete.

‍

För instruktioner gällande digitala formulär i HTS, samt användande av Q-global för rättning av WISC-V och WPPSI-IV, se rubriken "Under utredning".

‍

Bokning av tolk

‍Behov av tolk ska alltid framkomma i remiss och sekreteraren ansvarar för bokning av tolk till samtliga intervjuer och besök. Kom dock ihåg att i god tid informera sekreteraren när intervjuer eller återgivningar som kräver tolk bokats in eftersom bokning av tolk annars riskerar att missas.

‍

Journalkopior

Sekreterare ansvarar för att begära ut journalkopior från andra relevanta vårdgivare samt eventuella andra viktiga dokument, allt skannas in i Webdoc under respektive patient. Journalanteckningar upprättas alltid av sekreterare i samband med att Bonliva Care tar emot dokument/ journalhandlingar, och på detta vis blir det lätt att se vilka dokument som mottagits och inte. Viktigt att notera är skattningsformulär inte skannas in utan att dessa alltid förvaras i journalskåpet. För att vara så väl förberedd som möjligt ser vi gärna att du läst in dig på allt underlag i Webdoc och om det behövs även NPÖ, inför nybesök. Om du önskar beställa journalkopior som inte redan rekvirerats kan du be sekreteraren att ordna detta, alternativt använda dig av blanketten ”Journalrekvision” i Webdoc.

Journalföring görs i regel efter varje patientbesök och senast en vecka efter det att besöket ägt rum. Alla journalanteckningar kopplade till en patient ska alltid författas i Webdoc, även om du som konsult har tillgång till ett annat journalsystem. Läs mer om sekretess under "Tystnadsplikt och sekretess" under fliken "Verksamhetsrutiner".

‍

Nationell patientöversikt (NPÖ)

‍Bonliva Care är anslutna till Nationell patientöversikt (NPÖ) som är ett webbaserat verktyg för sammanhållen journalföring. Med NPÖ kan behörig vårdpersonal ta del av information som finns i patientens journal hos andra vårdgivare, oavsett journalsystem. Digitalt samtycke inhämtas av sekreterare från patient/vårdnadshavare. Detta journalförs direkt i journal. Andra vårdgivare får samtidigt tillgång till våra anteckningar.

Alla psykologer och läkare som är anslutna till Bonliva Care har egen tillgång till NPÖ och sammanhållen journalföring via sitt SITHS-kort, du behöver dock informera oss om ditt HSA-ID för att vi ska kunna ge dig behörighet. Har du inget SITHS-kort behöver du informera sekreterarna som lägger beställning hos vår leverantör.

För personlig introduktion av NPÖ kontakta mottagning@bonlivacare.se så får du kontakt med en sekreterare som bokar in en introduktion med dig.

‍

Nya riktlinjer avseende drog- och alkoholscreening i samband med neuropsykiatrisk utredning och medicinsk behandling

‍

Bakgrund

Med hänvisning till IVOs beslut (Dnr: 3.4.1-21568/2023-12) och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ADHD och autism får provtagning avseende drog- och alkoholbruk inte ske per rutin i samband med neuropsykiatrisk utredning och medicinsk behandling av ADHD. Istället ska en individuell bedömning göras i varje unikt patientärende och provtagning (blod, saliv och/eller urin) får endast beställas och administreras när misstanke om riskbruk, missbruk och/eller beroende framkommer vid anamnesupptagning, anhörigintervju/intervju med vårdnadshavare och /eller skattning.

Om inga indikationer på riskbruk, missbruk och/eller beroende framkommer under bedömningssamtal, utredningens gång eller i samband med medicininsättning ska ingen provtagning genomföras. Rutinmässigt salivprov i samband med utredningens start får således inte längre genomföras. Om du som utredande psykolog eller läkare däremot upplever att patienten ter sig påverkad, exempelvis i samband med läkar- eller psykologbesök, kan du naturligtvis be om att få administrera ett salivprov eller använda alkomätare. Denna åtgärd måste också journalföras, likväl de observationer som framkommit och som väckt din misstanke. Observera att rutinen ovan gäller både barn, ungdomar och vuxna patienter. Vid barnärenden behöver samtycke för provtagning inhämtas från vårdnadshavare.

‍

Praktiska anvisningar

· Vid misstanke om riskbruk, missbruk och/eller beroende är det viktigt att så snart som möjligt informera administrationen samt den andra kliniker som arbetar med utredningen.

· All kontakt och kommunikation kring patientärenden sker via internmeddelande-funktionen i Webdoc.

· Patienten/vårdnadshavare informeras om att provtagning bedöms nödvändigt inom ramen för utredningen samt vad som motiverar insatsen. Klinikern som landat i bedömningen att provtagning behövs informerar patienten, antingen i samband med besök eller senare via telefon.

· Det är viktigt att inhämtat samtycke till provtagning journalförs.

· Efter att patienten informerats och samtycke inhämtats meddelas sekreterarna via internmeddelande i Webdoc.

· Sekreterarna ombesörjer därefter att remiss upprättas avseende provtagning.

· Provtagningen innefattar urinprov samt blodprov (PEth). Om möjligt ska urinprovtagningen vara bevakad.

· I NP-utlåtandemallarna (för barn och vuxna) finns nu två förtryckta textförslag under ”Läkarbedömning” à ”Provtagning”. Läkaren väljer det alternativ som gäller samt raderar den text som inte stämmer i det aktuella patientärendet.

· Observera att utredningen fortfarande kan genomföras om patienten inte samtycker till provtagning! I ett sådant skede ska följande åtgärder tas:

· Journalför att patienten inte samtycker till provtagning

· Skriv tydligt ut i NP-utlåtandet att misstanke om riskbruk/missbruk/beroende föreligger, varför denna misstanke finns och att provtagning inom ramen för utredningen efterfrågats men att patienten inte samtyckt till detta

· Resonera under ”Sammanfattande gemensam bedömning (psykolog och psykiater)” kring tillförlitlighet avseende testresultat samt annan info som inkommit under utredningens gång

· Om möjligt, problematisera testresultat kopplat till kognitiv funktion och eventuellt missbruk/beroende.

· Vid ställd ADHD-diagnos (när patienten inte samtyckt till provtagning), skriv tydligt under ”Rekommendationer” att provtagning starkt rekommenderas vid insättning av centralstimulantia utifrån ovan nämnda misstankar

Det är viktigt att patienten i ett tidigt skede informeras om ovan åtgärder innan de vidtas.

‍

Lästips

Socialstyrelsen nationella riktlinjer ADHD och autism (2024) https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2024-3-8958.pdf

Justitieombudsmannen, beslut 2023-11-28 https://www.jo.se/app/uploads/resolve_pdfs/1573972_6160-2022.pdf

Läkartidningen 2023-01-31 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/01/do-begar-ersattning-till-adhd-patient-efter-overvakat-urinprov/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR3sL1x2FviBlmhvNr349nqCfANuJQQo6pO2NNJVZdTBYv-xucQ_AbcJq6g_aem_e9t5_wCa10GUs1M_r3N4lQ

Läkartidningen 2022-11-17

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/11/ivo-inte-okej-krava-rutinmassiga-drogtester-vid-adhd-behandling/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR3qhfbuvCreom5vqvG7BrpfmJ-ugPZ114lNLymO98jLmnCUaof8Xcg5Xv0_aem_gH2q6sPrzs8iyfsOG0DhUA

‍

‍

Under utredning

De neuropsykiatriska utredningarna kan delas upp i 4 delar:

• Uppstartssamtal
  
  • Samtal med patient/vårdnadshavare inför utredningen

• Utredning och diagnostik
  
  • Patienten träffar psykolog och läkare, som sedan har en diagnosdiskussion
  • Psykologen inhämtar information från anhöriga (och skola)
• Återgivningar
  
  • I ärenden med barn; återgivningar med patient, vårdnadshavare samt skola.
  • I ärenden med vuxna; återgivning med patient och vid önskemål med anhöriga eller annan berörd vårdpersonal
• Sammanställning av utlåtanden och intyg‍
  

‍

Uppstartssamtal

Inför första besöket vid mottagningen hos psykolog (och även helst även innan läkarbesöket om det bokats in före psykologbesök) ska psykologen ha tagit kontakt med patienten/familjen och genomfört ett uppstartssamtal.

Uppstartssamtalet syftar till att informera och förbereda patienten/familjen på utredningsprocessen och de delar som den består av. På så sätt undviker vi missförstånd och försäkrar oss om att patienten/familjen har fått den information som de behöver för att kunna delta vid våra besök. Uppstartssamtal förs på telefon, ska pågå i max 10 minuter och journalföras. Använd gärna journalmallen ”Telefonkontakt”. Du behöver varken lägga till ICD- eller KVÅ-koder i anteckningen.  

Uppstartssamtalet ska innehålla:

• Kort presentation av dig själv som utredande psykolog  

• Kort information om de olika momenten i utredningen (psykologbesök, testning, frågeformulär, läkarbesök, intervjuer och återgivning)
• Berätta lite om hur läkarbesöket går till och varför det görs. Betona även att inga blodprover tas men att läkaren kommer att behöva lyssna på hjärta och lungor  
• Informera patienten/vårdnadshavare vilka besök som sker på plats och vad som är tänkt att genomföras på video alternativt via telefon
• Vid behov ge praktisk information om exempelvis rörande adress, lokal, parkering och tillgänglighet till kollektivtrafik

• Uppmuntra gärna till att ta med mellanmål och dryck samt påminn patient/vårdnadshavare om vikten av att ha ätit innan besöken  
• Påminn patient/vårdnadshavare om att ta med ifyllda skattningsformulär till besöket med psykolog  
• Fråga gärna patienten/vårdnadshavare om de har några frågor (har du inte möjlighet att besvara frågorna i samtalet kan du hänvisa till att ni kan prata vidare om det vid kommande besök/tid för intervju)

Tänk på att många av våra patienter/familjer väntat länge på sina utredningar och vissa kan känna anspänning inför utredningsstart. Uppstartssamtalet kan således fungera som ett sätt för patienten att hantera eventuell nervositet/stress inför/kopplat till utredningen och uppskattas oftast av patienten/familjen.  

‍

‍

Egna bokningar

Det är enbart det första besöken hos psykolog och läkare som bokas av administratörerna, tid för anamnestiska intervjuer eller ytterligare besökstider med psykolog bokas på egen hand av psykologen. Var noga med att skicka SMS-kallelse i samband med bokningarna besöken (krävs samtycke för detta) och välj rätt typ av bokningtyp i Webdoc (ex. ”intervju digi” om intervjun ska föras på distans”).

‍

Återbud och uteblivna besök

Det samma gäller återbud eller uteblivanden, om patienten uteblir från det första psykologbesöket eller läkarbesöket - ansvarar administratörerna för att boka om besöket till klinikerna. Om patienten lämnar återbud till en intervjutid eller återgivningstid är det klinikern själv som ansvarar att kontakta och kallar patient/vårdnadshavare till ny tid. Det är oerhört viktigt att återbud och uteblivande och kontaktförsök för att boka nya tider till utredningen journalförs.

‍

Registrera besök samt betalning/frikort

Du som konsult ansvarar för att registrera alla dina besök. Detta är extremt viktigt då patientavgifter faktureras nästkommande vardag. Du kommer heller inte åt rätt journalmallar om du ej registrerar besöket. Är besöket ej registreras korrekt riskerar vi dessutom att debitera patienten fel summa. Har en patient uteblivit/lämnat sent återbud måste det också registreras så detta tydligt kan uppmärksammas av sekreterarna (bokningen blir då röd). Sköts inte detta korrekt hamnar patienten inte på väntelista för besök till läkare/psykolog och glöms därmed bort i flödet av patienter.

Arbetar du utanför kontorstid och får information direkt av en patient om sent återbud/uteblivet besök behövs även en journalanteckning upprättas så administrationen ser om det finns en legitim anledning till att patienten ej ska bli debiterad.

Registreras inte sena återbud/uteblivna besök kommer patienten heller inte hamna på väntelista och kommer då "försvinna i flödet". Läs mer under "Digitala system" – "Webdoc" hur du registrerar besök.

‍

Leksaker till barnen

Barn erbjuds alltid en leksak efter avslutat besök hos läkare och psykolog. Leksakerna förvaras i testrum och även i vissa mottagningsrum.

‍

Krav på tester och intervjuer

Bonliva Cares utredningar innehåller alltid en begåvningstestning. Vid barnutredningar ska intervju/er med vårdnadshavare alltid hållas samt intervju med förskola/skola. Det räcker inte att läsa in sig på gamla journalanteckningar! Vuxenutredningar ska inkludera diagnostisk intervju (DIVA och/eller IDA) samt anhörigintervju (där utvecklingsanamnes tas, om möjligt). Därtill genomförs MINI-intervju av läkaren, per rutin. Vi rekommenderar att vid utredning med patienter med fastställd eller misstänkt språknedsättning eller med annan kulturell bakgrund att beakta detta och det är därför önskvärt om psykologen använder sig av icke-verbala test eller kompletterar utvalda delar med Wechsler-skalorna med icke-verbalt test.

‍

Differentialdiagnostik

Vid utförande av neuropsykiatriska utredningar övervägs alltid ADHD-diagnos vid autismfrågeställning och tvärtom. Enligt rutin genomförs alltid WPPSI/WISC/WAIS under förutsättning att patienten inte begåvningstestats senaste 12 månaderna. I dessa fall rekvireras tidigare utredning och testresultat. Redogör detaljerat i journalen/utlåtandet sådant som framkommit i eventuella differentialdiagnostiska intervjuer och självskattningsformulär. Detta eftersom allt arbetsmaterial destrueras efter avslutad utredning.

I våra avtal ingår att vi besvarar frågeställningar som rör problem/diagnoser även utöver NPF-frågeställning, såsom personlighetssyndrom, begåvningsnivå, PTSD eller andra psykiatriska tillstånd. Bedömningen ska inte landa i rekommendationer såsom att det krävs kompletterande utredning för att kunna ta ställning till aktuella frågeställningar som inkommit med remiss eller väckts under utredningens gång. I bedömningen är det viktigt att resonemanget kring samtliga frågeställningar lyfts fram och att det är tydligt att diagnos fastställs eller avslås och på vilka grunder.

‍

Läkarbedömning

Mallen för vad som ska ingår i läkarbedömningen går att hitta i Webdoc, anteckningen öppnas automatiskt när du registrerar besöket. Du kan även läsa mer under "Verksamhetsrutiner" avsnitt "Mall- Läkarbedömning". Utredningsansvarig läkare ansvar för att läkarbedömningen är korrekturläst och lättförståelig. Förkortningar undviks.

‍

Diagnoskonferens

När all utredningsrelevant information inhämtats och såväl utredande psykolog som läkare börjar känna sig färdiga i sina bedömningar genomförs ett diagnostiskt samtal. Läkaren och psykologen ansvarar själva för att hitta en tidpunkt för samtal som passar dem båda. Samtalet kan med fördel genomföras via telefon eller videolänk. Kontaktuppgifter till både läkare och psykologer finns under ”Adresser” i WD.

Det är psykologens ansvar att boka in diagnosdiskussion, det är därför bra om psykologen tar för vana att inför diagnosdiskussionen skicka patients journal i WD. Psykologen bokar in samtalet i patientens journal i Webdoc samt skriver en kort journalanteckning efteråt. Skulle läkare och psykolog inte komma överens avseende diagnostik kontaktas verksamhetschef för rådfrågning. Observera att ingen diagnoskonferens kan ske innan alla intervjuer genomförts eller provtagningsresultat inkommit (vid privatfinansierade utredningar).

‍

‍

Utlåtanden

När utredningen är färdig och diagnoskonferens hållits ska ett neuropsykiatriskt utlåtande författas. Observera att antalet utlåtanden skiljer sig åt beroende på vem som är beställaren av utredningen samt om utredningen avser ett barn eller en vuxen (var god se de olika ”Utlåtanden” i menyn och avsnitt "Utlåtandemallar"). Utlåtandemallarna finns i Webdoc och alla rubriker ska besvaras eftersom vi annars bryter mot våra upphandlade avtal. Målsättningen bör alltid vara att utlåtandena ska vara färdigsammanställda i anslutning till återgivningen. Det får som mest gå en vecka mellan det att patientåtergivningen genomförs och utlåtandet skickas. Det är psykologens ansvar att meddela sekreterare när utlåtande kan skickas till patient/vårdnadshavare och remittent. Vid fördröjda utlåtanden är det viktigt att verksamhetschef skyndsamt informeras.

Det neuropsykiatriska utlåtandet författas och sammanställs av psykologen. Eftersom Bonliva Care vill efterlämna sig en så enhetlig produkt som möjligt är det viktigt att psykologen, vid behov, justerar språket i läkarbedömningen så att språkbruket är detsamma hela utlåtandet igenom. Förkortningar undviks – inte minst i läkardelen.

Läkaren ska alltid läsa igenom utlåtandet och vid behov göra justeringar i texten innan det signeras av psykolog.

Det är oerhört viktigt att klinikern läser på om vad som gäller vid remisser för respektive avtal då detta skiljer sig åt. Vid privatbetalande patienter är det upp till klinikern själv att ta utifrån det diagnostiska ställningstagandet skicka remiss till lämplig lokal instans (såsom HAB, BUP, VUP, logoped eller annat). Vid frågor eller funderingar kring detta, kontakta PLA-psykolog. För att se vad som gäller för remissutskick för respektive avtal och vid privata utskick, gå in på följande länk: Våra avtal.

‍

Anpassade utlåtanden

Vid utredning av barn och unga skrivs, av psykologen, alltid ett anpassat utlåtande. Är barnet under 13 år används journalmallen "Barnanpassat utlåtande" och är barnet 13 eller äldre används mallen "Anpassat utlåtande". Anpassade utlåtanden kan även skrivas om patienten ej har svenska som modersmål eller om andra funktionsnedsättningar påverkar förmågan att ta till sig komplex skriftlig information.

Det huvudsakliga syftet med anpassade utlåtanden är att erbjuda patienten information om utredningen, anpassat efter mognad och funktionsnivå. Ett vidare syfte är även att erbjuda föräldrar ett stöd i att samtala med patienten om utredningen och fynden i den. Även om barnet inte kan läsa kan föräldrarna läsa utlåtandet för barnet. Anpassade utlåtanden skrivs vare sig diagnos konstateras eller ej.

‍

Rekommendationer i utlåtandet

Vi på Bonliva Care är måna om att våra rekommendationer som ges ut i samband med en utredning ska vara välformulerade och helst individanpassade. Rekommendationer kan ses som en av de mest värdefulla och konkreta slutsatserna som utredningen utmynnar i för patienten och hens anhöriga. Självklart finns det alltid det mer generella rekommendationer avseende insatser för specifika tillstånd, läs- och poddtips som är mer generella. För att underlätta utlåtandeskrivandet har vi författat exempel på rekommendationer utifrån diagnos, mottagare och olika funktionsområden som du enkelt kan använda dig av i den mån du som kliniker önskar i nedanstående dokument.

Mall för rekommendationer

‍

Återgivning

Vi är måna om att våra patienter och deras anhöriga ska få en så bra vårdupplevelse som möjligt hos oss på Bonliva Care. Därför är det viktigt vi i återgivningsbesöken gör vårt bästa för att patient och anhöriga ska kunna förstå vad utredningen kommit fram, till samt vilka de viktigaste åtgärderna vi rekommenderar är.

Se även till att erbjuda återgivning med barnet, antingen vid samma tillfälle som föräldrar, eller vid annat tillfälle. Det är viktigt att även barnet får återgivning av utredningen, då den har en juridisk rätt till information om, anpassad efter barnets nivå, och inflytande i sin vård. Återgivningen med barnet ger även en möjlighet för barnet att få ett tydligt avslut på utredningen och kontakten med dig som utredare.

‍OBS! Ha som vana att alltid erbjuda fysisk återgivning.

Återgivning via videolänk går också bra om patient/vårdnadshavare önskar det. Telefonåtergivning till patient/vårdnadshavare ska undvikas helt, såtillvida patient/vårdnadshavare inte uttryckligen och på eget initiativ önskar detta. Samtal som kräver platstolk eller återgivningar till yngre barn sker alltid på plats på mottagningen. Kom dock ihåg att vi är trångbodda på våra mottagningar och att det därför också är viktigt att ge företräde åt utredningsbesök.

Skolåtergivningar genomförs alltid digitalt. Vi vill helst att ni i samband med återgivningar med barn och skolåtergivningar använder vårt egna återgivningsmaterial, se filer under ”Återgivningsmaterial”.

‍

Instruktion för digitala återgivningar via Kaddio

Med anledning av GDPR- och sekretesslagar ska vi inte föra några typer av samtal via videofunktioner såsom Teams, Facetime, Google-meets eller Zoom, utan enbart via videofunktionen i Kaddio. För att logga in på Kaddio behöver du en länk och inloggningsuppgifter till Kaddio - maila mottagning@bonlivacare.se för att få en licens. För att genomföra ett videosamtal med patient och/eller vårdnadshavare via Kaddio behöver du:

1. Inhämta mejladress från patient/vårdnadshavare.  

2. Lägga till patient/vårdnadshavare som patient i Kaddio, detta gör du genom att klicka på ”+” i bredvid ”patienter” i menyn till vänster. Lägg in namn, efternamn och mejladress och välj ”bjud in”. Patienten/vårdnadshavare för då en inbjudan till Kaddio via sin mejl.  

3. För att starta samtal i Kaddio väljer du vilken patient du vill starta samtal med genom att söka på patienten, eller så kan du klicka direkt på ”Kommunikation” i menyn till vänster och väljer ”ny chatt” och söker på patientens/vårdnadshavares namn. Det går att lägga till fler deltagare i ett samtal, vilket innebär att man kan ha fler-partsamtal med exempelvis patient och flera anhöriga och skolpersonal.  

4. När du är klar med återgivningssamtalet är det viktigt att du raderar chatten, vilket du gör genom att välja patientens namn, högt upp till vänster i chatt-vyn och sedan klicka på ”radera chatt”.

Skolåtergivning kan ske via videolänk men det kräver att du skickar länken som skapas när du startar samtalet med vårdnadshavare. Detta gör du genom att skicka i ett separat mejl till skolan (OBS! Skicka inte ut några uppgifter till skolan som kan röja patientens identitet).

‍

Återgivning till patient och anhöriga ska innehålla:

• En förenklad beskrivning av de svårigheter och styrkor som framkommit av utredning och vad som ligger till grund för det diagnostiska ställningstagandet.  
• Ge kortfattad psykoedukation om diagnos/er.
• Ge gärna patient/vårdnadshavare ett par lämpliga råd kring hur mab redan nu kan börja med anpassningar och stöd, för att underlätta vardagen tills dess att andra insatser är igång.
• Ge kortfattad information om lämpliga åtgärder och insatser vid relevanta instanser, såsom HAB, VUP, BUP, Försäkringskassan, arbete/sysselsättning, skola och/eller kommun.  
• VIKTIGT att patient/vårdnadshavare erhåller information om möjligheten till uppföljningssamtal, att remissvar (när det finns en remittent) kommer skickas till remittenten och att utlåtandet skickas hem till hen/dem.  
• Viktigt även att du informerar om möjligheten till remiss till lämpliga instanser (vid behov), ex. VUP/BUP, HAB eller logoped – OBS! Glöm inte att inhämta samtycke till remisserna du planerar att skicka.  

‍

Bra att tänka på vid återgivning  

Återgivningsbesök bokas som ”Återgivning” eller ”Återgivning digi” i Webdoc. Tänk på att återgivningssamtal med familjer med fördel kan delas upp. Beroende på barnets ålder och funktion är det viktigt att innehållet anpassa utefter hens förmåga. Vi rekommenderar även att du använder dig av något typ av skriftlig presentation/visuellt material (använd dig av dela-skärm-läget som finns i Kaddio) som stöd för patienten/vårdnadshavare under samtalet. Använd helst Bonliva Cares egna återgivningsmallar som finns på intranätet och som skickats ut i separat mejl. Vid samtal med patient/anhöriga, beakta och anpassa språk/innehåll utefter ev. funktionsnedsättningar, ålder, språk- och utbildningsnivå.  

‍

Skolåtergivning ska innehålla (vid utredning av barn/ungdom)

• En förenklad beskrivning av de svårigheter och styrkor som framkommit av utredning och vad som ligger till grund för det diagnostiska ställningstagandet. Lyft främst de egenskaper/svårigheter som är relevanta i ett skolsammanhang.  
• Ge kortfattad psykoedukation om diagnos/er.
• Ge rekommendationer utifrån vad barnet är i behov av i skolmiljön, både i undervisningssammanhang och på raster. Det kan alltså gälla anpassningar/stöd både vad gäller pedagogik, struktur, bemött, fysisk arbetsmiljö och sociala relationer. Betona gärna vikten av att se helheten kring barnets mående och funktion (exempelvis om barnet tycks fungera någorlunda i skolan men har symtom i hemmet kopplat till övertrötthet). Det kan vara bra att tydligt kommunicera vem på skolan som är ansvarig för att åtgärderna implementeras och när och hur de följs upp.  
• Ge kortfattad information om lämpliga åtgärder och insatser vid relevanta instanser, såsom HAB, BUP, Försäkringskassan, skola och/eller kommun.  

‍

Om skola inte återkopplar gällande återgivning

Enligt rutin ska återgivning med skolpersonal alltid genomföras som del av neuropsykiatrisk utredning med barn- och unga, såvida detta inte undanbedes av patient eller vårdnadshavare. Det ingår även som ett krav i många av avtalen med regioner.

Psykologen ansvarar för att kontakta skolpersonal i god tid kontakta skolpersonal och omsörja för att tid för återgivning bokas och genomförs. I det fall att skolpersonal ej återkopplar eller går att få tag på ska detta journalföras. Åtminstone tre kontaktförsök (gärna via olika vägar; mail, telefon) bör ha gjorts, under minst en-två veckors tid. Kontaktförsöken ska journalföras i patientens journal (tid och person som sökts).

Om skolan inte återkopplar innan utredningen är slutförd/måste slutföras har skolpersonal möjlighet att återkomma inom 4 månader för att efterfråga en återgivning av utredningen.

‍

Återgivningsmaterial

Klicka på filerna nedan för att ladda hem

‍

• Återgivning ADHD, 5-11 år (fil)
• Återgivning ADHD, 12-18 år (fil)
• Återgivning AST, 5-11 år (fil)
• Återgivning AST, 12-18 år (fil)
• Återgivning IF, 5-11 år (fil)
• Återgivning IF, 12-18 år (fil)
• Skolåtergivning (fil)

‍

Läs- och poddtips utifrån tycke/behov

• Flickor med autism och adhd: en guidebok för föräldrar och professionella av Bühler (2020)
• Föräldraguiden vid autism och adhd : Så vägleder du ditt barn från ung till av Sörngård (2022)
• Autismhandboken av Sörngård (2018)
• Svart bälte i föräldraskap av Skoglund & Nelson (2021)
• Känslostormar – Emotionell instabilitet och hjärnan av Predrag Petrovic, 2015
• Adhd-guiden för föräldrar av Russell A. Barkley (2015)
• Fem gånger mer kärlek av Martin Forster (2009)
• Hela havets stormar av Tova Winbladh  & Ida Flink (2020)
• Elever med svag teoretisk begåvning av Gunilla Carlsson Kendall (2015)
• Haja ADHD: Om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagd av Björn Roslund (2018)
• Åren går, adhd består: Att få en diagnos som vuxen och åldras med adhd av Lotta Skoglund (2023)
• NPF-podden med Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo på URplay
• Barnpsykologer, avsnitt 131 "Förälder till barn med npf-diagnos", av Klintwall & Liv Svirsky (finns där poddar finns)

‍

Har du andra tips på böcker, klipp eller poddar som du tycker vore bra att vi rekommenderar, skicka gärna in dina förslag via vår Förbättringslåda.

‍

Second opinion

En missnöjd patient/vårdnadshavare ska alltid börja med att ta kontakt med psykologen som ansvarat för utredningen. Om ny/betydelsefull information framkommer görs en ny gemensam bedömning av läkare och psykolog och vid behov revideras det neuropsykiatriska utlåtandet. Om ingen ny/avgörande information tillkommer, och varken läkare eller psykolog anser att utredningens slutsatser behöver korrigeras, återförs beslutet till patienten/vårdnadshavaren tillsammans med en utförlig motivering kring hur utredarna resonerat.

I den händelse patienten fortfarande inte är nöjd hänvisas patienten/ vårdnadshavaren till Bonliva Cares verksamhetschef som tar över ärendet. En second opinion/förnyad bedömning är alltid möjlig, dock kan kostnadsansvaret variera beroende på region samt hur utredningsinsatsen ursprungligen finansierats.  

‍

Vid överlämning och övertagande av redan påbörjad utredning

Vid händelse av att en kliniker inte kan slutföra en påbörjad utredning kommer utredningen omfördelas till annan kliniker som har som ansvar för att slutföra utredningsarbetet. Det är därför mycket viktigt att alla kliniker ser till att all information som är av relevans för utredningen, så nära in på besöken/intervjuerna  som möjligt, är sammanställda och inlagda i journalen. Detta i syfte för att minimera dubbelarbete och för att övertagandet genomförs med minsta möjliga påverkan på patientens vårdupplevelse och tiden för utredningsprocessen.

‍

‍

‍

‍

‍

‍

Efter avslutad utredning

Meddela sekreterare om avslutad utredning

När utredningens alla delar avslutats meddelar utredningsansvarig psykolog, så snart som möjligt, sekreteraren via internmeddelandefunktionen i Webdoc. Sekreteraren vet på så vis om att remissvar kan skickas till remittent, att utlåtandena är färdiga att skicka till patient/vårdgivare tillsammans med utvärderingsformulär samt att remitterande vårdgivare kan faktureras. Remissvar till remittent samt patient/vårdnadshavare kan skickas även fast skolåtergivningen inte är genomförd. Om skolåtergivningen kvarstår är det viktigt att du som kliniker meddelar sekreteraren via intermeddelandefunktionen i Webdoc så snart den är klar. Sekreteraren skickar således kompletterande remissvar till remittent.

‍

Uppföljande samtal/avstämning

Uppföljande samtal (1-2 veckor efter avslutad utredning) ska alltid erbjudas. Samtalet görs med fördel via telefon eller videolänk. Om samtalet bokats in i förväg ska det även bokas in i Webdoc. Observera att samtalet är kostnadsfritt och att det alltid ska journalföras.

‍

Remissbevakning

Sekreteraren ansvarar för att bevaka utgående remisser samt remissvar. Vid remissvar kontaktar sekreteraren ansvarig läkare och psykolog via Webdocs mailfunktion, alternativt via privat mailadress, om läkaren/psykologen inte har några nya patienter inbokade.

‍

Arkivering

När utredningen är färdig ska alla testprotokoll och utskrivna resultatsammanställningar arkiveras i särskilda sekretesskuvert som finns i alla testrum på mottagningarna. Detta gäller alla psykometriska tester som genomförts vid psykologtestning - detta bland annat för att kunna rekonstruera utredningsprocessen - och inbegriper även protokoll för sådant som ADOS-2 och intervjumanual för ADI-R.  

Efter avslutad utredning, lägg det förseglade kuvertet i journalskåpet - administrativ personal tömmer lådan löpande för slutgiltig arkivering i Stockholm. Undvik gärna att använda gem/häftklamrar på testprotokoll/ resultatsammanställningar, då det tar mycket plats i kuverten. Skriv patientens namn, personnummer och datum för arkivering på kuvertet, samt utredande psykologs namn.  

Observera att skattnings- och intervjuformulär (om resultaten från dessa har journalförts) samt själva utlåtandet inte behöver arkiveras. Ta även för vana att radera alla testresultat/all patientinformation i testdatorn (gäller WAIS, WISC, CPT3 och ADOS) efter det att resultatsammanställningarna skrivits ut och arkiverats.

Observera att skattnings- och intervjuformulär som använts i utredningen inte ska förstöras, såvida de inte skannats upp till patientens journal (https://www.jo.se/app/uploads/resolve_pdfs/886825_3056-2011.pdf). Skattningsformulär behöver således inte läggas i arkiveringskuvert, dock är det inte fel att även arkivera dessa.

‍

Dokumentation till remitterande region

I samband med att utredningen avslutats skickar sekreterare kopior på patientens journal, testmaterial samt utlåtande till den remitterande regionen, enligt avtal.

‍

Utvärdering av utredningsinsats

I samband med att remissvar postas till patient skickar sekreterare även ut ett SMS med information om att det Neuropsykiatriska utlåtandet är påväg, patienten får även en länk till ett utvärderingsformulär. Formuläret finns fyra olika exemplar: ett anpassat för yngre barn, ett för lite äldre barn, ett för äldre tonåringar/vuxna och ett för vårdnadshavare. Utvärderingsformulären innehåller såväl frisvar som skattningsbara påståenden.

‍

Intyg

Kortare intyg

Författande av kortare intyg ingår i ersättningen/lönen för både läkare och psykolog.

Exempel på kortare intyg:

• Intyg om utförd utredning och fastställd/a diagnos/er. Intyget ska beskriva när och var utredningen skett, vilka som ansvarat för den samt vad den landat i för diagnostiska slutsatser. (Intyget kan ersättas med befintligt kortutlåtande, om ett sådant upprättats.)
• Intyg om tillfällig föräldrapenning för barn upp till 12 år (VAB-intyg). Intyget kan utfärdas av utredningsansvarig psykolog eller läkare.
• Intyg om tillfällig föräldrapenning för barn som fyllt 12 år men inte 16 år. (VAB-intyg). Intyget kan endast utfärdas av utredningsansvarig läkare.
• Läkarintyg för ansökan om omvårdnadsbidrag (blankett från Försäkringskassan)
• Journalrekvisition
• Intyg avseende specialkost (upprättas av läkare).
• Intyg avseende oförmåga/olämplighet att delta vid skolans reguljära idrottsundervisning (utfärdas av läkare).

Omfattande intyg

Författande av omfattande intyg är något som inte ingår i den ordinarie ersättningen/lönen. Vid efterfrågan från patient eller vårdnadshavare så kommer en extra ersättning på 800 kr (exklusive moms) för konsult och 600 kr (inklusive sociala avgifter) betalas ut i form av lön till anställd. Kostnaden för omfattande intyg gentemot patient/vårdnadshavare är 1 195 inklusive moms. Detta kommer faktureras efter utfärdat intyg. Vänligen meddela sekreterare via Webdoc när ett längre intyg efterfrågats och författats. Glöm inte att bifoga patientlänk så att sekreterarna lätt kan följa ärendet och posta intyget när det författats och signerats.

Exempel på längre intyg som vi utfärdar:

• Intyg kopplat till Försäkringsbolag
• Längre intyg där utredningens slutsatser redogörs för mer ingående, exempelvis funktionsnedsättningens uttryckssätt och begränsningar samt konkreta rekommendationer till arbetsgivare, myndigheter eller skola. Intygets längd ska omfatta 1 sida eller längre. 

OBS! Vi utfärdar inga körkortsintyg. 

‍

Remiss till specialistpsykiatri

Vid konstaterad ADHD-diagnos i privata utredningar kan patienten, vid önskemål, remitteras till specialistpsykiatrin för vidare insatser. Kraven för mottagande inom specialistpsykiatrin är dock hög och ofta krävs tydligt formulerad funktionsnedsättning för mottagande. Detta leder frekvent till att remisser för patienter med Lindrig ADHD avslås.

Det uttalas aldrig, i riktlinjer gällande mediciner av ADHD, att lindrig ADHD inte ska behandlas med medicin, dock omnämns medicinering bara gällande medelsvår och svår grad (när svårighetsgrad nämns - t.ex. SFBUP:s riktlinjer). De flesta rekommendationer och riktlinjer (såsom Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Region Stockholm) benämner sällan svårighetsgraden kopplat till konstaterad diagnos utan kopplat till funktionspåverkan eller hälsotillstånd; att medicinering är relevant när funktions- eller hälsopåverkan är måttlig eller stor. Den indirekta slutsatsen blir på så sätt att lindrig ADHD kan behandlas med medicin, dock ter det sig inte lämpligt om det inte föreligger någon komorbiditet eller andra komplicerande faktorer som leder till att funktions- eller hälsopåverkan blir måttlig till svår.

Det kan alltså antas att specialistpsykiatrin, utifrån begränsade resurser, inte kommer att ta emot patienter för insättning av medicin om svårigheterna inte är omfattande. Ett vidare antagande är att specialistpsykiatrin, vid ankomst av remiss, tittar noggrant efter indikatorer för att patientens svårigheter inte är tillräckligt omfattande/svår. Då kommer svårighetsgraden (lindrig till medelsvår) sannolikt utgöra ett skäl närmare granskning och eventuellt avslag.

‍

Steg 1-utredning

Vad är en steg-1 utredning?

En steg-1 utredning innebär att patienten inkommit på remiss från regionen med enbart ADHD-frågeställning och att denna bedömning enbart ska genomföras av läkare och består av:

Klinisk intervju

• ‍‍Beskrivning av levnadsomständigheter (familj, fritid, arbetsliv, belastningssituation osv)
• Patientens egen upplevelse utifrån ålder och mognad ska beskrivas
• Tidigare och aktuell problem- och symptombeskrivning
• Psykiskt status
• Utvecklingsanamnes och beskrivning av skolgång
• Substansbrukssyndrom
• Funktionsförmåga inom olika områden som familj, kamratrelationer/ sociala kontakter, skola/arbete, inkl beskrivning av styrkor
• Fördjupad bedömning av relevanta funktioner för att kunna ta ställning till utredningens frågeställning (t.ex koncentrationsförmåga, impulskontroll, aktivitetsnivå och social interaktionsförmåga)
• Bedömning av differentaldiagnostik och/eller samsjuklighet, misstankar om annan diagnos

‍

Intervju med förälder/rar/vårdnadshavare/ställföreträdande föräldrar/annan närstående (antamnes)

• ‍‍Utvecklingsanamnes samt beskrivning av funktionsförmåga och adaptiva färdigheter/funktioner inom olika områden.
• Hereditet

Medicinsk bedömning

• ‍‍Den medicinskt-somatiska utredningen ska innehålla differentaldiagnostik mellan olika psykiatriska och ofta relativt sällsynta allvarliga somatiska sjukdomar. Med utgångspunkt i den medicinska anamnesen (inklusive aktuell medicinering) görs en läkarundersökning som omfattar en kroppsundersökning (somatisk status) inklusive motorisk/neurologisk undersökning.
• Utredaren ska inför utredning i möjligaste mån försäkra sig om att patienten är drogfri och nykter.
• Ev blodprovtagning ombesörjes av köparen.

Anamnesintervju inför Steg-1 utredning

Vid inkommen Steg-1 utredning kan sjuksköterska alternativt psykolog i vissa fall bokas in för att genomföra en kortare anamnesintervju (max 60 min). Detta i syfte att göra bedömningen mer tillförlitlig men också som ett sätt att avlasta läkaren som har en mycket begränsad tid att både inhämta anamnestiska uppgifter och genomföra en neuropsykiatrisk bedömning.  

• Administratörer ansvarar för att boka in tid för intervju hos psykolog/sjuksköterska. Vid barnärenden ska helst ska båda vårdnadshavare kallas till intervju (om det är gemensam vårdnad). I de fallen det inte är möjligt är det viktigt att den vårdnadshavaren som inte kommer delta i intervjun är informerad om detta. Patienten/vårdnadshavare ska också informeras av administratörer att tiden som bokas inför läkarbesöket är en kortare intervju av psykolog/ssk och att de vid återbesöket kommer att få träffa läkare på plats.  
• När intervjun är genomförd, journalförs den enligt journalmallen som är utfärdad för intervju vid Steg-1or. Vi föreslår att psykolog/ssk utgår från de rubrikerna som finns i journalmallen. Se även checklista för anamnes vid neuropsykiatrisk utredning nedanför.  
• Psykolog/ssk ansvarar för att meddela läkare genom internmeddelandet i WD när intervjun är färdigställd.  
• Om psykolog/ssk i intervjun får uppgifter som väcker misstanke om att det föreligger en mer komplex symtombild (ex. markörer på andra psykiatriska tillstånd såsom AST, personlighetsstörning, PTSD och/eller allvarlig depression/ångestsyndrom eller missbruk av något slag) är det viktigt att läkaren informeras om detta via internmeddelande i WD.  
• Om psykolog/ssk upplever att man missat något eller att man inte hunnit att ställa frågor om ett specifikt funktionsområde som är av relevans för bedömningen, är det också viktigt att läkare informeras om detta så att det fångas upp i samband med läkarbesöket.
• Läkaren ansvarar sedan för att sammanställa utlåtandet samt att informera administratörer om när utredningen är klar.  
• Det är viktigt att komma ihåg att även om psykolog/ssk får uppgifter i intervjun, som talar för att utredningen kommer att behövas omvandlas till en steg-2:a, så måste denna bedömning formellt sett göras av läkaren. Det innebär att psykolog/ssk inte har något formellt ansvar att sammanställa en bedömning av de uppgifter som framkommit i intervjun.  

Checklista för utvecklingsanamnes  

• Är tänkt att användas som stöd för anhörigintervju vid neuropsykiatrisk utredning.
• Är skriven med utgångspunkt från flera andra checklistor för barn och vuxna.  
• Kan användas i sin helhet eller i valda delar. 
• Har inte ambitionen att vara heltäckande. Användaren kan med fördel göra ändringar, egna tillägg och på andra sätt bidra till checklistans vidareutveckling.  ‍

‍

Ladda ned checklista för utvecklingsamnes

‍

Vid frågeställning ADHD - beakta speciellt rubrikerna 

• Motorisk aktivitetsnivå 
• Koncentrationsförmåga 
• Minnesfunktioner 
• Temperament 
• Självdestruktivt, aggressivt och/eller farligt beteende 

‍

Vid frågeställning Autismspektrumtillstånd - beakta speciellt rubrikerna  

• Social utveckling 
• Utveckling av kommunikation 
• Perception 
• Tics, stereotypier 
• Fritidsintressen/intresserepertoar (hur man ägnar sig åt sina intressen, tidsåtgång, intensitet, mm)

Diagnostiska riktlinjer vid utredning av IF, autism och ADHD

Intellektuell funktionsnedsättning

Frågeställningar som inkluderar IF-frågeställning kan inkomma på remiss från region. Även i samband med privata utredningar kan en sådan frågeställning inkomma i samband med egenanmälan. I många fall kan misstankar om nedsättningar avseende den kognitiva utvecklingen uppkomma under utredningens gång.

Såväl vid privata utredningar som vid utredningar som inkommer på remiss från region är det vår uppgift att på bästa sätt ta ställning till begåvningsnivå, vid behov. Inom vissa avtal ingår även bedömning av begåvning som ett krav enligt avtalet, det är därför viktigt att du noga läser igenom informationen för vad som gäller för ditt uppdrag.

‍

Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning ställs enligt DSM-5 men kodas enligt ICD-10 (vilket är Psykisk utvecklingsstörning). Vid IF-diagnos skall även svårighetsgrad benämnas:

• 317 (F70) Lindrig
• 318 (F71) Medelsvår
• 318.1 (F72) Svår
• 318.2 (F73) Mycket svår

‍

Ställningstagande ska vara baserat på information som framkommit av intervjuer, standardiserade psykologiska testningar och observationer. I de fallen där patienten inte uppfyller kriterierna för Intellektuell funktionsnedsättning men vars funktion är däremot tydligt påverkad av svårigheter förknippade med kognitiva nedsättningar (ex. patienter med adaptiva svårigheter och inlärningssvårigheter samt där det finns en IK-nivå mellan 70-85) rekommenderar vi att dessa svårigheter benämnas som svag teoretisk begåvning i utlåtandet och då kan även diagnosen F81.9 inlärningsstörning, ospecificerad användas. I DSM-5 motsvara detta 315.9 ospecificerad utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse. Diagnosen Marginell intellektuellfunktionsnedsättning ska inte användas.

‍

Autism

Att ta ställning till autism ingår ofta både vid utredningar som inkommer på remiss från regionen samt privata utredningar. I de flesta fall står frågeställningen tydligt med i den inkommande remissen eller egenanmälan. I andra fall kan misstanke om sådana svårigheter uppkomma under utredningens gång. I båda fallen är det viktigt att ta ställning till sådan diagnos. Vi ställer diagnosen utifrån kriterierna i DSM-5 men diagnosen kodas enligt ICD-10. Detta inkluderar även bedömning avseende svårighetsgrad, både avseende Social kommunikation och Begränsade, repetitiva beteenden. Bedömning av svårighetsgrad gäller den kliniska bilden som helhet - inte enbart den autistiska problematiken.

Diagnosen som används är (299.00) i DSM-5 och kodas som F84.0 enligt ICD-10. Vi använder oss av diagnosen autism (i ICD-10) och kan revidera namnet i diagnosrutan, till enbart ”autism” istället för ”autism i barndom”– vi ställer således alltid diagnosen autism (även vid nivå 1 som egentligen avspeglar bättre diagnoskriterier för Aspergers syndrom).

‍

ADHD

ADHD är den vanligaste frågeställningen som inkommer på remiss och vid privata egenanmälningar. Vi diagnostiserar enligt DSM-5 och kodar enligt ICD-10. Enligt nedan:

• 314.01 (F90.0B) Kombinerad form: Både kriterium A1 (ouppmärksamhet) och kriterium A2 (hyperaktivitet-impulsivitet) är uppfyllda under de senaste 6 månaderna.
• 314.00 (F90.0C) Huvudsakligen ouppmärksam form: Kriterium A1 (ouppmärksamhet) är uppfyllt under de senaste 6 månaderna, men inte kriterium A2 (hyperaktivitet-impulsivitet).
• 314.01 (F90.1) Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form: Kriterium A2 (hyperaktivitet-impulsivitet) är uppfyllt under de senaste 6 månaderna, men inte kriterium A1 (ouppmärksamhet).

Ospecificerad ADHD (F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS eller F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad) kan ställas men endast i särskilda fall. Ställningstagandet för sådan diagnos ska vara välgrundat och det behöver finnas en tydlig motivering till varför diagnosen ställs. Detta med anledning av att det råder delade meningar inom läkarkåren hur läkarna ska förhålla sig till diagnosen vid frågan om ADHD-medicinering.

‍

Svårighetsgraden vid ADHD ska specificeras enligt nedan:

• Lindrig: Få, om ens några, symtom utöver de som krävs för diagnosen. Symtomen orsakar en lättare nedsättning av förmågan att fungera socialt eller i arbetslivet.
• Medelsvår: Symtomen eller funktionsnedsättningen ligger mellan nivåerna ”lindrig” och ”svår”.
• Svår: Många symtom utöver de som krävs för diagnosen, eller flera särskilt svåra symtom, eller symtomen orsakar en markant nedsättning av förmågan att fungera socialt eller i arbetslivet.

‍

Språkstörning

F80.9 används enbart då man i besöksdokumentationen konstaterat (inte misstänkt) en språkstörning, men ännu inte kan specificeravilken typ.

Diagnoskod R47.0D är den kod som beskriver misstanke om språkstörning och det är väl sannolikt den kod ni kommer att använda er av, eftersom språkstörningsdiagnos inte ställs utan att en logoped har träffat personen i fråga och gjort en grundläggande bedömning av språket. Bedömningen rekommenderas innehålla kombination av tester, bedömning av den funktionella språkliga förmågan och anamnes.

‍

‍

KVÅ koder

 Vid neuropsykiatriska utredningar finns inget krav att använda KVÅ-koder (UU 006 undantaget - denna ska alltid uppges i samband med sista kliniska insats), dock får KVÅ-koder gärna användas.

‍

Vid Psykologbesök

- AA085 (Undersökning med psykologiska och psykometriskainstrument)

- AV030 (Observation i utredningssyfte)

- AU006 – (Standardiserad intervju för psykiatrisksyndromdiagnostik) använd när patient/förälder (närstående) medverkar

- AU119 (Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor) vidAUDIT-DUDIT

- AV115 (Bedömning av levnadsomständigheter genom fördjupadkartläggning och analys)

Läkarbedömning

UW006 (Neuropsykiatrisk utredning)

Vid Psykologutlåtande  

GD003 Intyg, omfattande

Vid utredningsrapport

GD003 Intyg, omfattande

Vid diagnostisk diskussion

- UW006 Neuropsykiatrisk utredning

- XS008 Konferens om patient

- Också skriva diagnos

Vid NP intervju med närstående/skola

AU006 – (Standardiserad intervju för psykiatrisksyndromdiagnostik) använd när patient/förälder (närstående) medverkar

Vid återgivning

OBS! Diagnoskod ska skrivas.

- DU023 (Psykopedagogisk behandling)

- GB010 (Information och undervisning riktad till närstående)

- ZV507 (Medverkan av företrädare för skola) – återgivningtill skolan

- ZV509 (Medverkan av företrädare för socialtjänst) –återgivning när soc deltar

- ZV511 (Medverkan av LSS-handläggare) – vuxna

- ZV513 (Medverkan av förvaltare eller god man) – vuxna

- ZV514 (Medverkan av företrädare för patientens boende) –vuxna med boendestöd

- ZV510 (Medverkan av företrädare för kriminalvården)

- ZV504 (Medverkan av närstående) – vid återkoppling tillvuxna då närstående är med

‍

‍

Övrigt

I de fallen där diagnos inte ställs ska utredaren inte rekommendera ”Vidare utredning”. Om det vid tidpunkten för utredningen inte finns tillräckligt med underlag för att ställa diagnos ska diagnos inte ställas. Exempel på formulering som kan användas i utlåtandet vid dessa fall är: ”Patienten bedöms i dagsläget inte uppfylla kriterier för X… symtomen förklaras bättre av…/föreligger vissa drag som är vanligt förknippat med ADHD/AST men dessa symtom bedöms inte leda till någon tydlig funktionsnedsättning…”.

En annan typ av formulering som kan användas vid önskemål om att med tiden följa patientens symtomutveckling: ”Rekommendationen är att följa patientens kognitiva utveckling i samband med övergången till skola. Om symtom kvarstår eller svårigheterna tilltar trots adekvata anpassningar kan nytt ställningstagande avseende lämpliga insatser vara nödvändigt”.