Adress:
Nedan finner du information gällande vår mottagning i Jönköping. Klicka på respektive rubrik i menyn för att läsa mer.
Lokalen
Bonliva Cares mottagning på Kapellgatan 4, 55317 Jönköping. Entrédörren är öppen helgfria vardagar mellan 07:50-17:05. Övrig tid kommer det finns en portkod som kan användas. Portkod: 4698. Denna portkod skickas även ut till patienter som besöker mottagningen innan och efter öppettiderna.
Vår mottagning ligger på 4:e våningen. Koden in till mottagningen är: 2028. Vår mottagning består av ett väntrum, fem mottagningsrum samt ett kök/testförråd.
Mottagningsrummen är inte låsbara. Det är då viktigt att du som kliniker låser in personliga tillhörigheter samt sekretessmaterial i det högra skåpet inne i köket. Du som kliniker har en egen hylla med ditt namn på som du kan förvara pågående utredningar. Inne i köket kommer det även finnas testskåp, skrivare samt förbrukningsmaterial. Detta rum är låsbart med ett kodlås. Koden är: 123412. Alla testskåp kommer vara låsta med nycklar. Dessa nycklar förvaras i ett nyckelskåp. Varje nyckel är märkt. Koden till nyckelskåpen är: 202. När du använt dig av en nyckel så är det viktigt att du lägger tillbaka den i nyckelskåpet.
Lunchrum
Det finns ett lunchrum där det finns både micro och kylskåp att tillgå.
Parkering
Det finns betalbara gatuparkeringar utanför mottagningen.
Kollektivtrafik
Från Jönköpings resecentrum är det gångavstånd på 300 meter.
Sophantering
Ute på balkongen finns det fyra olika kärl (plast, glas, papper och metall) för sopsortering. Dessa hanteras av lokalvårdarna.
Husdjur
Hör av dig till sekreterare/administratör som informerar dig gällande vår hundpolicy.
Brandsäkerhet
Brandsäkerhet
Vid fara samt larm som signalerar fara skall samtliga anställda lämna lokalerna omedelbart via nödutgången. Nödutgången är via entrén men då skall trapphuset användas – ej hissarna. Inga andra hissar får heller användas för att ta sig ut ur byggnaden.
Om du som kliniker har en patient och/eller vårdnadshavare/anhörig på besök så ansvarar du för att ni gemensamt tar er ut genom nödutgångarna enligt beskrivningen ovan. Uppsamlingsplatsen som är markerad nedan gäller för samtliga besökare.
Uppsamlingsplats mittemot på hörnet Skolgatan/Kapellgatan.
Om det börjar brinna – så ska du agera:
Det första steget är alltid att rädda eller evakuera folk som kan befinna sig i fara. Det är dock viktigt att du gör detta utan att utsätta dig själv för risker. Se till att ta dig ut skyndsamt och att du håller dig i golvnivå. Försök att så snabbt som möjligt varna alla personer som kan påverkas av branden eller som direkt hotas av den, på så sätt gör du det möjligt även för andra att sätta sig i säkerhet. Säkerställ att 112 blivit kontaktade.
Kontroll av allmänna utrymmen så som toaletter är fastighetsägarens ansvar vardagar. Under helger ansvarar du som konsult för att kontrollera allmänna utrymmen då lokalen är obemannad dessa dagar.
Kliniska riktlinjer Region Jönköping (RJL)
Allmänt om uppdraget
Målgrupp
På mottagningen i Jönköping tar Bonliva Care emot barn från fem år till och med 17 samt vuxna patienter med frågeställning inom NP (ADHD, autism, IF).
Remittent
Patienterna remitteras till oss från BUP, vuxenpsykiatrin eller habiliteringen, dock kommer remisserna i barnärenden ofta från exempelvis elevhälsan. På vuxensidan kommer remisserna ofta från primärvården. I vissa fall (främst vuxenärenden) har psykiatrin/habiliteringen inte själva bedömt patienten varför inremissen i stort sett endast innehåller information från annan vårdgivare (ursprungsremittent). Detta är helt okej, förutsatt att remissen har godkänts av och kommer från psykiatrin eller habiliteringen samt att den är ställd till Bonliva Care. Observera att egenremisser inte godkänns (en viktig skillnad från tidigare RJL-avtal).
Riksavtal
RJL-avtalet är ett så kallat riksavtal, vilket innebär att patienter från regioner runt om i Sverige kan remitteras till vår Jönköpingsmottagning, så längre patienten står på kö för en neuropsykiatrisk utredning i sin hemregion och remissen finns från antingen specialistpsykiatrin eller habiliteringen.
Privata utredningar/egenanmälan
På mottagningen i Jönköping tar vi även emot patienten via egenanmälan, förutsatt att patienten finansierar sin utredning med egna medel. Mer information finns på Bonliva Cares hemsida (bonlivacare.se).
Tidsramar
Vi har fyra veckor på oss från remissdatum (OBS! Inte datumet då vi mottog remissen) till att ett första fysiskt besök måste genomföras. Det spelar ingen roll om detta besök utgörs av ett psykolog- eller läkarbesök.
Då tidsramen är snäv är det viktigt att i ett tidigt skede etablera kontakt med skola gällande intervju och återgivning. Vid psykologbesök rekommenderas att inhämta kontaktuppgifter till skola (e-post och telefonnummer till ansvarig lärare) och därefter direkt etablera kontakt med skolan för att boka intervju och skicka skattningsskalor. Använd HTS-systemet då det underlättar mycket (försök undvik att skicka skattningar i pappersform då dessa tar tid att komma in).
§ För inloggning och användning av HTS, se “Verksamhetsrutiner” --> “Rutiner: NP-utredning" --> “Under utredning” på Bonliva Cares intranät.
Från första besök på mottagningen (läkare eller psykolog) har vi sju veckor på oss att färdigställa utredningen, inklusive skolåtergivning och utlåtandeförfattande.
Vi bokar därför in återgivning lämpligtvis redan i första besöket med vårdnadshavare då detta ska ske på plats och inte via telefon/digitalt (om inte utomlänspatient). Föreslå även datum för skolåtergivning då och stäm av med skolan direkt efter utifrån tidsförlaget från föräldrarna.
Utredningen är färdig när alla utlåtanden är författade, återgivningar genomförda samt uppföljning genomförd (såvida detta inte avböjts av VH/patient).
I journalen ska dessa steg tydligt framgå gällande utredningarnas innehåll:
- Besök med psykolog
- Besök med läkare
- Intervju med skolpersonal
- Återgivning på plats med patient
- Återgivning med skola
- Uppföljande samtal med VH/patient
Utredningen
Inför utredning:
- Gå igenom journal (tillgång till NPÖ finns) och inremiss. OBS! Om remiss inkommer från elevhälsan, läs pedagogisk kartläggning noga och fråga förälder vid besöket om dessa anser att den ger en rättvis bild av deras barn.
- Notera datum för remissvar.
- Ring patient/vårdnadshavare någon- eller några dagar innan besöket och journalför det under journalmallen Uppstartssamtal i Webdoc. Beskrivs utredningsförfarandet, stäm av om de har några frågor, påminn om att ta med fika och uppmana be patient/vårdnadshavare ringa om de får problem med att hitta till oss.
Under utredning:
I besöket (psykolog):
- Fråga alltid av kring alkohol/droger, gör DUDIT/AUDIT vid misstanke om detta hos tonåringar. Vuxenpatienter fyller alltid i AUDIT och DUDIT.
- Avbryt inte besöket eller utredningen om misstanke finns, då utredningen eventuellt kan göras klart ändå. Enligt riktlinjer från Socialstyrelsen får vi genomföra utredningen men då vara mycket tydliga i utlåtandet om att osäkerhet kring utredningen finns utifrån misstankar.
- Vi har test-kit (stick i fingret) som Maria Levin läkare kan administrera vid behov.
- Vid positiva resultat, för dialog med läkare. OM det inte bedöms möjligt att färdigställa utredningen ska patienten återremitteras. Kontakta Vlora för vidare dialog med regionen om huruvida utredningen ska avbrytas eller färdigställas.
- Boka in tid för återgivning med patient (och vårdnadshavare) på plats. Lägg in återgivning i kalendern i Webdoc så att det finns rum när du kommer (var noga med att komma ihåg att boka rum).
I besöket (läkare):
Läkarbesöket ska inbegripa:
- psykisk status och bedömning
- somatisk och neurologisk bedömning
- Vid misstanke om missbruk finns test-kit (stick i fingret). Kontrollera datum på test-kitet.
Vid positiva resultat, för dialog med läkare. OM det inte bedöms möjligt att färdigställa utredning ska patienten återremitteras. Kontakta Vlora för vidare dialog med regionen om huruvida utredningen ska avbrytas eller färdigställas.
Diagnosdiskussion
Diagnosdiskussion förs mellan utredande psykolog och läkare och antecknas i journalen under ”Diagnoskonferens”, med diagnos (om någon konstateras).
Återgivning
Regionen önskar att vi inte uppmuntrar patienter till digitala återgivningar men om dessa väljer denna form så kan inte vi neka dem.
- Om vårdnadshavare inte vill ha återgivning på plats ska vi alltid dokumentera detta tydligt i journalen i samband med anteckning ”återgivning på plats har erbjudits men avböjts” och/eller ”på förälders begäran hålls mötet digitalt”. Det ska också framgå tydligt vid remissvar och i utredningsrapporten under sökord ”Återgivning” under vilka former mötet/möten har skett och motivering ”på förälderns begäran”.
- Om ni är noggranna med detta behöver ni inte rapportera avvikelser från avtal
- Erbjud alltid möte på plats och dokumentera noggrant vid journalanteckning och remissvar/utredningsrapport när detta inte är möjligt.
- Föreslå tid för uppföljande samtal 3 veckor efter återgivningen. Boka om möjligt detta vid mötet med föräldrarna i samband med återgivning. Fråga ej om förälder önskar detta. Om de avböjer, journalför det tydligt.
- Kom ihåg vid återgivning till föräldrar och patient att fråga om de önskar intyg för körkortstillstånd (om aktuellt för åldern – 15 år+). Intyg för omvårdnadsbidrag (gäller barn och ungdomar) samt beslutsunderlag för LSS (gäller barn, ungdomar och vuxna) upprättas per automatik alltid av läkare vid ställd autism- och/eller IF-diagnos.
- Kontakta utredningsansvarig läkare via Webdoc om körkortstillstånd ska utfärdas.
- Kontakta Maria Levin via internt meddelande på Webdoc där du bifogar personnummer när du är färdig med Utredningsrapport.
- Psykologutlåtande kan ges i hand vid återgivningsbesöket men behöver då vara signerat av dig. Meddela till Maria att du redan lämnat Psykologutlåtandet i handen till patienten och skriv ut en till kopia till samt signera denna då den ska till Regionen med remissvaret. Det finns inga krav på att Psykologutlåtandet ska lämnas i handen till patient och förälder vid återgivningen.
- Be vårdnadshavare lämna en kopia av Utredningsrapporten till skolan när de fått den. Vi postar inte dokumentation till tredje part utan föräldrarna ansvarar själva för detta.
Skolåtergivning
- Vid bokning av skolåtergivning ska rektor kontaktas för vidare hantering av detta. Gör detta i god tid. Om rektor delegerar ansvaret så behöver det journalföras.
Uppföljning/Avslut av utredning
- 3 veckor efter fysiskåtergivning till patient ska ett uppföljande samtal hållas med patient ellervårdnadshavare via telefon, om de önskar, och journalföras. Om patient/vårdnadshavareinte önskar uppföljning ska detta journalföras också.
- Efter upföljningssamtalska Maria Levin meddelas i Webdoc så att Maria kan skicka ut utlåtanden tillBUP och Sofie Lindeberg kan därefter fakturera regionen.
- Efter att återgivningmed skola samt uppföljningssamtal med patient/vårdnadshavare genomförts kanMaria Levin meddelas och konsulter kan fakturera.
Utlåtanden & remissvar
Utlåtanden och intyg som ska författas:
Barn
- Psykologutlåtande BARN RJL – psykologens underskrift krävs – 2 st, vårdnadshare+region
- Utredningsrapport BARN RJL – läkarens underskrift krävs (för Omvårdnadsbidrag) – 3 st, vårdnadshare+skola+region
- Barnanpassat utlåtande (barn 5-12 år), alt: anpassat utlåtande (ungdomar 13-17 år) – 1 st, patient
Intyg:
- Alltid: Beslutsunderlag LSS (vid ställd IF- och/eller autismdiagnos) samt signerad utredningsrapport (för omvårdnadsbidrag)
- Om så önskas och patienten är 15 år eller äldre: Körkortstillstånd (blankett från Trafikverket)
I det fall vårdnadshavare har olika adresser behöver adress till den andra vårdnadshavaren införskaffas av utredande psykolog (vid möte med vårdnadshavare), föras in i patientens patientkort i WebDoc, och vardera utlåtande även skickas ut till denne.
Vuxna
- Psykologutlåtande VUXEN RJL – psykologens underskrift krävs – 2 st, patient+region
- Utredningsrapport VUXEN RJL – 2 st, patient+region
- Vid behov: Kortutlåtande Vuxen eller Anpassat utlåtande (ej kravställt dock) – 1 st, patient
Intyg:
- Alltid: Beslutsunderlag LSS (vid ställd IF- och/eller autismdiagnos)
- Om så önskas: Körkortstillstånd (blankett från Trafikverket)
Beslutsunderlaget för LSS:
- Ett kortare intyg i brevform där utredningsansvarig läkare intygar att LSS-berättigande diagnos ställts.
Särskilda rutiner gällande utlåtanden och remissvar
1. Psykologen författar ett försättsblad till remissvaret innehållande exempelvis datum för uppföljning samt vilka intyg som författats. Se brevmallen ”Remissvar NP RJL” i Webdoc. Var noga med att lägga till adress till remittent innan du signerar då Maria ej kan skicka den utan adress.
2. Efter återgivning informerar psykologen utredningsansvarig läkare om körkortstillstånd ska författas via internmeddelandefunktionen i Webdoc. Läkaren arbetar därefter skyndsamt med att färdigställa alla eventuella intyg (beslutsunderlag LSS samt körkortstillstånd) och meddelar sedan Maria Levin när intygen är klara via internmeddelandefunktionen i Webdoc.
3. Maria Levin skriver ut utredningsrapporten (för barnpatienter) och lägger för signering i läkarens fack. När läkaren kommer nästa gång ska dessa signeras.
4. Maria Levin skriver ut eventuella läkarintyg som finns i patienternas journal och lägger dessa för signering i läkarens fack (gäller både barn och vuxna). När läkaren kommer nästa gång signeras dessa.
5. Maria Levin scannar in och laddar upp signerade intyg och samtliga utlåtanden som kopior i patientens journal. Originalen förvaras i arkivskåpet i patientens mapp fram till dess att uppföljningssamtalet är klart och remissvar skickas av Maria Levin.
6. När uppföljningssamtal är genomfört (omkring vecka 3 efter patient-/VH-återgivning) meddelar psykologen Maria Levin samt Sofie Lindeberg via internmeddelandefunktionen i Webdoc. Maria Levin skickar därefter remissvar till remittenten och Sofie Lindeberg fakturerar regionen.
Remissvar
När ni upprättar ert remissvar till regionen (försättsblad) så behöver ni lämna remissvaret osignerat, dvs rödmarkerat. Om ni signerar utan att fylla i remissmottagare går det inte att använda som första sida i brevet. Det finns två alternativ om ni inte önskar ha osignerade brev i journalen.
1. Lämna det osignerat och signera sedan när vi skickat remissvar.
2. Lägg till adressen i adressrutan till remittenten. Ni hittar adressen i själva remissen och den är sparad i vårt register så om du söker på ex Nässjö i adressfältet så dyker den upp. Därefter kan du spara.
-
Vid remisser till BUP (oftast skickas av oss vid privata utredningar) inom Region Jönköping så ska alla remisser alltid (oavsett var patienten bor inom regionen) riktas till:
En Väg In, Barn och unga psykisk hälsa.
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
Adressen dyker upp om man skriver En väg in Region Jönköping i Webdoc.
Samarbete
SIP: Vid inbjudan till SIP, kontakta remittent/kontaktperson för remissen och stäm av vem som ska delta – vi eller psykiatrin/habiliteringen.
Arkivering
För arkiveringen av psykologmaterial så gäller det följande:
- Alla skattningsformulär som kan skickas digitalt och kan sparas digitalt på Webdoc i patientens journal, som ett dokument med beskrivning på vad filen innehåller (exempel ABAS-3 XX fadern) – dessa behöver ej skrivas ut och sparas.
- Även rapporter över WISC-V och WAIS-IV, från Q-global, får sparas på Webdoc.
- Det som måste sparas i pappersform är testprotokoll (såsom Wechsler-skalorna, ADOS, NEPSY-II och dylikt) där vi antecknar rådata vid testningen (både protokoll och svarshäften).
- Föredrar man att göra allt i pappersform och spara det så går det givetvis bra att göra det.
DIAGNOS & KVÅ-KODER
Intellektuell Funktionsnedsättning
Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning ställs enligtDSM-5 men kodas enligt ICD-10 (vilket är Psykisk utvecklingsstörning).
Vid IF-diagnos skall även svårighetsgrad benämnas:
· 317 (F70) Lindrig
· 318 (F71) Medelsvår
· 318.1 (F72) Svår
· 318.2 (F73) Mycket svår
F81.9 inlärningsstörning, ospecificerad användas. I DSM-5 motsvarar detta 315.9 ospecificerad utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse.
I de fallen där patienten inte uppfyller kriterierna förIntellektuell funktionsnedsättning men vars funktion är däremot tydligt påverkad av svårigheter förknippade med kognitiva nedsättningar (ex. patienter med adaptiva svårigheter och inlärningssvårigheter samt där det finns enIK-nivå mellan 70–85) rekommenderar vi att dessa svårigheter benämnas som svag teoretisk begåvning i utlåtandet och då kan även diagnosen. Diagnosen Marginell intellektuell funktionsnedsättning ska inte användas
Autism
Diagnosen som används är (299.00) i DSM-5 och kodas som:
· F84.0 enligt ICD-10 (ta ställning till om det ärmed eller utan IF och språkstörning)
Vi använder oss av diagnosen autism (i ICD-10) och kan revidera namnet i diagnosrutan, till enbart ”autism” istället för ”autism i barndom”– vi ställer således alltid diagnosen autism och inte Aspergers syndrom.
ADHD
Vi diagnostiserar enligt DSM-5 och kodar enligt ICD-10.Enligt nedan:
· 314.01 (F90.0B) Kombinerad form: Både kriteriumA1 (ouppmärksamhet) och kriterium A2 (hyperaktivitet/impulsivitet) är uppfyllda under de senaste 6 månaderna.
· 314.00 (F90.0C) Huvudsakligen ouppmärksam form:Kriterium A1 (ouppmärksamhet) är uppfyllt under de senaste 6 månaderna, men inte kriterium A2 (hyperaktivitet/impulsivitet).
· 314.01 (F90.1) Huvudsakligen hyperaktiv-impulsivform: Kriterium A2 (hyperaktivitet/impulsivitet) är uppfyllt under de senaste 6månaderna, men inte kriterium A1 (ouppmärksamhet).
· Ospecificerad ADHD (F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS eller F90.9
Ospecificerad ADHD (F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS eller F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad) kan ställas men endast i särskilda fall. Ställningstagandet för sådan diagnos ska vara välgrundat och det behöver finnas en tydlig motivering till varför diagnosen ställs. Detta med anledning av att det råder delade meningar inom läkarkåren hur läkarna ska förhålla sig till diagnosen vid frågan om ADHD-medicinering.
Språkstörning
F80.9 används enbart då man i besöksdokumentationen konstaterat (inte misstänkt) en språkstörning, men ännu inte kan specificera vilken typ.
Diagnoskod R47.0D är den kod som beskriver misstanke om språkstörning och det är väl sannolikt den kod ni kommer att använda er av, eftersom språkstörningsdiagnos inte ställs utan att en logoped har träffat personen i fråga och gjort en grundläggande bedömning av språket. Bedömningen rekommenderas innehålla kombination av tester, bedömning av den funktionella språkliga förmågan och anamnes.
KVÅ-koder
Vid Psykologbesök
AA085 (Undersökning med psykologiska och psykometriska instrument)
AV030 (Observation i utredningssyfte)
AU006 – (Standardiserad intervju för psykiatrisksyndromdiagnostik) använd när patient/förälder (närstående) medverkar
AU119 (Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor) vidAUDIT-DUDIT
AV115 (Bedömning av levnadsomständigheter genom fördjupad kartläggning och analys)
Läkarbedömning
UW006 (Neuropsykiatrisk utredning)
Vid Psykologutlåtande
GD003 Intyg, omfattande
Vid utredningsrapport
GD003 Intyg, omfattande
Vid diagnostisk diskussion
UW006 Neuropsykiatrisk utredning
XS008 Konferens om patient
Också skriva diagnos
Vid NP intervju med närstående/skola
AU006 – (Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik) använd när patient/förälder (närstående) medverkar
Vid återgivning
Diagnoskod ska skrivas.
DU023 (Psykopedagogisk behandling)
GB010 (Information och undervisning riktad till närstående)
ZV507 (Medverkan av företrädare för skola) – återgivning till skolan
ZV509 (Medverkan av företrädare för socialtjänst) –återgivning när soc deltar
ZV511 (Medverkan av LSS-handläggare) – vuxna
ZV513 (Medverkan av förvaltare eller god man) – vuxna
ZV514 (Medverkan av företrädare för patientens boende) –vuxna med boendestöd
ZV510 (Medverkan av företrädare för kriminalvården)
ZV504 (Medverkan av närstående) – vid återkoppling tillvuxna då närstående är med
Hör gärna av er om någon KVÅ-kod saknas så lägger vi till den i listan.
Flödestabell:
Läkarinstrument
Bonliva Care tillhandahåller läkarutrustning i form av stetoskop, digital blodtrycksmätare, hammare, ögonlampa, våg och längdmätare. Detta finns på plats i läkarrummet som heter Blåsippan.
Om det finns indikationer på att din patient har ett pågående missbruk av alkohol eller droger så ska vi enligt avtal verifiera detta. Bonliva Care har avtal med ABC-labs som förser oss med saliv- och blodprov som enkelt tas på patienten under besöket. Sker läkarbesöket först i turordning så ska detta genomföras av läkaren. Om psykologbesöket sker först så ska genomföras med hjälp av administratör Maria Levin som är utbildad undersköterska. Genomgång av detta kommer göras av Maria när detta blir aktuellt.
Testmaterial
Du behöver inte ha med dig eget testmaterial när du utreder vid Bonliva Care – allt finns på plats. Vi har tvåuppsättningar av de vanligaste testerna men skulle ni vara fyra barn/vuxenutredare på plats samtidigt så synka gärna med dina kollegor gällande testen.
Var noga med att läsa igenom Bonliva Cares utredningstider innan du påbörjar ditt första uppdrag (se under Neuropsykiatriska utredningar). Efter avslutat patientbesök kan du lämna testmaterial i i journalskåpet, alternativt ta med dig råmaterialet hem. Observera att råmaterialet måste vara avidentifierat i enlighet med rådande lagstiftning avseende tystnadsplikt och sekretess om du väljer att ta det med dig hem! Mer information om detta finner du i avsnittet "Tystnadsplikt och sekretess”.
När det sedan blir dags att arkivera det testpsykologiska råmaterialet ska du lägga in det i ett arkiveringskuvert (som finns på mottagningarna). På kuvertet ska du skriva följande:
- patientens för-och efternamn
- personnummer
- datum för arkivering
kuvertet lägger du sedan i journalskåpet i lådan som heter "Klara utredningar". Sekreterarna ansvar sedan för att arkivera råmaterialet.
Mottagningarna har datorer för CPT3-testning. Dessa innehåller även digitala rättningsprogram för WAIS respektive ADOS. Användarnamn och lösenord till datorn står på undersidan av datorn. Användarnamn och lösenord till test och rättningsprogram står på en lapp när du öppnar datorn.
Q-global
Vi har digital rättning (Q-global) för WISC och WPPSI. Instruktioner om hur du får tillgång till Q-global mailas till dig i samband med uppdragsstart - säg gärna till sekreterarna om du av någon anledning inte mottar detta mail så löser vi det omgående. Utöver Q-global finns digital WAIS-rättning på Stockholmsmottagningen.
Digitala formulär i HTS
För att använda er av de digitala formulären behöverni logga in på: https://www.hogrefe-online.com/HTSEnvironment/main.
Tips: kopierauppgifterna och klistra in i fälten istället för att skriva.
Serienummer:
0308005906
Lösenord:
Jl8M39SU
Mer instruktioner finns under Verksamhetsrutiner >Rutiner: NP-utredning > Under utredningen.
Test- och rättningsdator
Lösenord till svart ACER-dator:
En dator för CPT3-testning och även digitala rättningsprogram för (WAIS respektive ADOS). Användarnamn och lösenord till datorn står på undersidan av datorn. (Användarnamn och lösenord till test och rättningsprogram står på en lapp när du öppnar datorn).
Rättningsprogram WAIS-IV:
Användarnamn: wais-iv
Lösenord: wais-iv
Arbetsredskap
Datorer
Som konsult behöver du ta med dig egen dator, som anställd arbetar du från din egna jobbdator som du tillgivits i samband med att du börjar din tjänst.
Skrivare
Du behöver vara inloggad mot Bonliva Cares nätverk för att komma åt skrivaren.
Telefon
Du som konsult behöver ha med dig en egen telefon för tjänstesamtal under pågående utredning. Du som är anställd kliniker får tillgång till tjänsttelefon. Om du vill att ditt nummer ska vara skyddat vid utgående samtal slår du in #31# följt av det nummer du planerar ringa. Detta fungerar hos de flesta mobiloperatörer. Ditt telefonnummer och mailadress kommer inte att stå med i kallelser utan där hänvisar vi till Bonliva Cares mottagningsnummer och mailadress för övriga frågor.
Oavsett om du är konsult eller anställd så kommer du att få en Bonliva Care-mailadress. Inloggningsuppgifter kommer skickas till din privata mailadress.
Wi-Fi (får ej lämnas ut till patienter)
Användarnamn: Bonliva
Lösenord: W1F1atB0nl1v4C4r3
Underleverantörer:
Som underleverantör så står Bonliva Care inte för boende och resor. Om du önskar tips på boende så kontakta adminstrationen.
Löntagare:
Om du är anställd så står Bonliva Care för resor och boende till den maxkostnad som du hittar i ditt anställningsavtal. Kontakta service@bonliva.se för att få hjälp med detta.
Personlarm via Securitas
Vi har ett personlarm som du behöver bära när du vistas själv i lokalerna ensam. Läs instruktioner nedan noga. Känner du dig minsta osäker på hur du ska hantera larmet vill vi att du kontaktar oss för en genomgång. Larmet finner du i testrummet. Det är viktigt att du placerar larmet i laddningsdockan när du är klar för dagen.
Tänk på:
- Larmet är avsett för nödsituationer, där det föreligger fara för liv och hälsa
- Enheten behöver laddas dagligen, sätt därför alltid i larmet i laddningsdockan innan du går för dagen
- Enheten är alltid i skarp drift hos larmcentralen!
För att larma
När du trycker på larmknappen (stora gula knappen) vibrerar apparaten till. När larmcentralens system har förstått att enheten larmar så vibrerar den igen, ca 15 sekunder efter detta lyssnar operatören på dig.
Operatören talar inte med dig om du inte söker kontakt med operatören först. Om situationen tillåter det så säg: ”larmcentralen, hör du mig?” vid kontakt kan du informera operatören om situationen.
Parallellt med att operatören lyssnar på dig, så följer en annan operatör den gällande instruktionen.
Viktig information som operatören behöver:
(även om du inte kan tala direkt pga. situationen)
Vad har hänt? Skadade, inblandade, gärningsmän, signalement, beväpning, nuläget. Detta så att operatören kan klarlägga vilka insatser som krävs.
Provlarm (ring alltid Securitas före provlarm):
Bonliva Care provlarmar kontinuerligt men om du som kliniker vill försäkra dig om att allt fungerar som det ska innan du börjar arbeta kan du även provlarma själv. Se instruktioner nedan.
Vid provlarm mot larmcentralen, ring först till 010-470 69 77
1. Uppge enhetens larmnummer (949075)
2. Uppge personlig/gemensam kod (202000)
3. Fråga om belastningen tillåter provlarm nu
Lämpliga tider för provlarm är 09.00-11.00, 14.00-16.00, 23.00-05.00. Provlarm utföres vid behov, normalt är 1 gång per månad.
Falsklarm
Om du råkar lösa ut larmet av misstag, säg då i larmenheten att det är ett falsklarm, ring sedan upp larmcentralen (010-470 69 21) och uppge din enhets larmnummer (949074) och din behörighetskod (202000). Ni kan aldrig återkalla ett larm utan samtal om eventuell återtagning kommer till Verksamhetschef eller Operativ chef. Meddela därför snarast Benedicte Good vid falsklarm så att vi kan stoppa utryckning.
Överfallslarm
I testrummet på mottagningarna finns även överfallslarm som du kan ha i fickan under dina besök. Larmet avger ett mycket högt ljud, vilket påkallar uppmärksamhet, vid behov. Observera att överfallslarm används när andra kollegor befinner sig på mottagningen – vid ensamarbete ska personlarm alltid användas.
Att tänka på!
Lokal
- Kontakta sekreterare/verksamhetschef om du önskar en tagg, för arbete under kvällar och helger.
- Läs noga igenom instruktioner för personlarm via Securitas.
Mottagningsrum
- I samband med att du lägger upp bokningsbara tider i Webdoc, utgår du från att du fått bekräftat från sekreterare att det finns lediga rum. Kontakta administrationen om du blir osäker.
- Meddela sekreterare/verksamhetschef i god tid om test-, arbets- eller förbrukningsmaterial börjar ta slut.
Datorer
- Som konsult behöver du medta egen dator.
Koder
- Gemensam kod Personlarm: 202000