“Det är viktigt att alla som arbetar nära barn får större kunskap om olika funktionsförmågor”

“Det är viktigt att alla som arbetar nära barn får större kunskap om olika funktionsförmågor”
Cristina Andersson, legitimerad psykolog. Fotograf: Jaana Salla

Cristina Andersson, legitimerad psykolog på Bonliva Care, träffar barn och ungdomar tillsammans med deras vårdnadshavare på mottagningen i Norrköping. Med en bakgrund inom barn- och ungdomspsykiatrin och som skolpsykolog tar hon med sig perspektiv från olika håll i sitt arbete. Cristina berättar hur en utredning kan se ut för familjerna som besöker mottagningen, samt vad skolan och psykiatrin kan göra för att stötta barn och ungdomar.

– Jag har tidigare arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin, där träffade jag många barn och ungdomar som beskrevs ha olika typer av problembeteenden som exempelvis svårigheter med att reglera sitt temperament. Ofta ges individuella samtal som en del av hjälpen och är något som kan räcka för en del unga, däremot är min erfarenhet att ilska och frustration sällan uppkommer i ett vakuum, utan oftast skapas i relation till andra. I mitt arbete med att kartlägga stunderna där mina patienter uppvisade frustration och ilska var det inte allt för sällan som det blev tydligt att de uppvisade brister i funktionsförmågor. Det kunde handla om bristande impulskontroll eller en bristande koncentrationsförmåga, ibland handlade det om bristande förmåga till ömsesidighet i kontakt och interaktion, och ibland andra svårigheter som bristande tidsuppfattning eller brister i arbetsminnet. Många gånger förekom brister i flera funktionsförmågor men ilskan uppkom endast i de situationer där det ställdes allt för höga krav på just de specifika förmågorna. I de fallen det ser ut så kan det finnas skäl till att genomföra en neuropsykiatrisk utredning, berättar Cristina.

Vad arbetar du med idag?

– Idag arbetar jag med att genomföra neuropsykiatriska utredningar på Bonliva Care och som skolpsykolog på en resursskola för barn och ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska svårigheter. På skolan håller jag i utbildningar och handleder personal med syfte att eleverna ska få möjlighet till att tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt, utifrån elevernas egna förutsättningar. Jag tycker det är viktigt att alla som arbetar nära barn får större kunskap om olika funktionsförmågor.

Hur lägger du upp utredningsbesöken?

– Innan utredningen börjar brukar jag ringa upp familjen och beskriva utredningsprocessens gång och hur dagen på mottagningen kommer att se ut. Jag lägger ofta upp utredningen så att jag träffar familjen mellan klockan 10:00–15:00, då har vi möjlighet att ta flera pauser utifrån barnets behov. Jag börjar alltid med att beskriva vad vi kommer att göra under dagen och familjen får möjlighet att ställa frågor. Föräldrarna får gärna sitta med under testningens genomförande, ibland sitter föräldrarna i väntrummet medan jag och barnet jobbar tillsammans, det är beroende av vad barnet vill, Cristina fortsätter:

– Jag bokar alltid ett möte med skolan och intervjuar barnets lärare, ibland även elevassistent eller någon från fritids. Allt för att få en så pass bred bild av barnets fungerande i olika miljöer. Det tillsammans med informationen som framkommer i föräldraintervjun och i skattningsformulär ligger till grund för bedömning som görs tillsammans med utredande läkare om barnets symptom eller beteende uppfyller kriterierna för en neuropsykiatrisk diagnos och/eller annan form av samsjuklighet. När hela utredningen är färdig genomförs en återgivning med familjen och därefter med skolan. En sammanställning av bedömningen som gjorts resulterar i ett neuropsykiatriskt utlåtande, tillsammans med rekommendationer utifrån det som framkommit.

Vad är det du uppskattar med ditt arbete?

– Jag tycker att det är superspännande att jobba med fördjupade utredningar. Vi har alla olika variationer i funktionsförmågor och det är väldigt spännande att se hur variationen i förmågor ser ut hos den specifika individen jag genomför utredningen med. En neuropsykiatrisk utredning resulterar inte alltid i en diagnos men tänker vi funktionsförmågor och beskriver hur dessa samspelar hos just det barnet jag möter är det lättare att se vad barnet behöver i stunden och vilka anpassningar som behöver genomföras för att barnet ska må bra.

Har du några frågor eller funderingar? Kontakta gärna oss!

Vill du boka ett bedömningssamtal för ditt barn/ungdom eller dig själv?

Ladda ner och gör en egenanmälan för barn

Ladda ner och gör en egenanmälan för vuxen

Sarah Camejo är PLA-psykolog (psykolog med psykologiskt ledningsansvar). Hon arbetar främst med att säkerställa kvalitén och med att utveckla den kliniska verksamheten på Bonliva Care.