Frågor och svar om NPF-utredningar, diagnoser och Bonliva Care

På den här sidan har vi samlat de vanligaste frågorna kring NPF-utredningar, diagnoser och svaren på dessa. Du hittar även information om Bonliva Care, hur vi arbetar och vad du som patient kan förvänta dig.

Kategorier

Vanliga frågor och svar

Nedan har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren på dessa

Hur lång tid tar en utredning?

Bonliva Cares riktmärke är att alla utredningar ska vara avslutade inom 8 veckor från det att vi mottar en remiss eller egenanmälan, men ofta går utredningarna betydligt snabbare än så. I undantagsfall kan en utredning ta längre tid, till exempel om du blir sjuk och behöver boka om ett eller flera besök eller om viktiga journalkopior från andra vårdgivare dröjer.

Hur går en neuropsykiatrisk utredning till?

Tillvägagångssättet i en neuropsykiatrisk utredning varierar lite beroende på frågeställning och vem det är som utför utredningen. De flesta psykologer och läkare jobbar nämligen på lite olika sätt, dock alltid evidensbaserat och i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Gemensamt för de allra flesta utredningar är att du som patient, vid olika tillfällen, träffar läkare och psykolog.  

Läkarbesöken
Hos läkaren genomförs en läkarbedömning där läkaren ställer frågor om bland annat sjukdomshistoria, sjukdomar inom familjen och aktuella svårigheter. Läkaren utför även en kroppslig undersökning där exempelvis reflexer, balans och blodtryck kontrolleras.  
 
Psykologbesöken
Under psykologbesöken blir du som patient intervjuad och testad med olika psykologiska test. Ibland används även självskattningsformulär där du får besvara frågor om dig själv. Vid utredning på barn/ungdomar får som regel även vårdnadshavarna ett formulär att fylla i inför eller under besöken. Utöver detta genomförs också en eller flera så kallade anhörigintervjuer, vilket innebär att psykologen intervjuar personer som känt dig sedan lång tid tillbaka, helst från barndomen. Ofta, men inte alltid, är det vårdnadshavare/föräldrar som tillfrågas vid anhörigintervjuer. Vid utredning av barn/ungdom intervjuas även skolan.  

Gemensam bedömning
När psykologen och läkaren hämtat in all information, inklusive journalhandlingar från tidigare vårdgivare, görs en gemensam bedömning som psykologen sedan i ett sista steg återger till dig. Under återgivningen får du reda på dina testresultat, läkarens och psykologens gemensamma bedömning, eventuella diagnoser och rekommendationer. Rekommendationerna kan till exempel innefatta medicinsk och/eller psykologisk behandling, arbetsterapeutiska insatser och sådant som vårdnadshavare och/eller du som patient själv kan arbeta med i vardagen för att lindra symptomen. För barn återges även resultaten till vårdnadshavare och skola, förutsatt att vårdnadshavare samtyckt till detta. Även vuxna patienter har rätt att begära separata återgivningar till arbetsgivare och/eller anhöriga.

Läs mer om hur en ADD-/ADHD-utredning går till.

Vilka symptom är vanliga för ADHD/ADD?

Symptomen för ADHD/ADD varierar från person till person, men några av de vanligaste är:

Har svårt att komma igång med och avsluta uppgifter

Har svårt att passa tider Tenderar att vara glömsk, disträ och/eller tankspridd

Har svårt att följa längre instruktioner Skjuter ständigt upp viktiga uppgifter och aktiviteter om de inte upplevs som spännande och intressanta

Tappar bort eller förlägger saker

Har ofta många tankar och idéer i huvudet på en och samma gång

Gör/säger saker utan att tänka efter först

Har svårt att hålla ordning omkring sig

Upplever ett stort rörelsebehov Har svårigheter att reglera humöret och pendlar snabbt mellan olika känslolägen  

Har sömnsvårigheter som ofta leder till en omvänd eller förskjuten dygnsrytm Har svårt att läsa böcker, längre texter och/eller titta på en hel film utan att hålla på med annat eller ta pauser

Vilka symptom är vanliga vid autism?

Symptomen för autism varierar från person till person, men några av de vanligaste är:

Har svårt att förstå hur andra tänker och känner

Har svårt att kommunicera med andra vilket ofta leder till missförstånd

Har svårt med att bryta beteenden och rutiner som har blivit en vana

Har svårt att inleda och upprätthålla samtal med andra

Har svårt att hålla ögonkontakt med andra  

Har ofta intressen tar ofta upp en stor del av den vakna tiden

Tenderar att uppfatta nya situationer/rutiner som stressande

Reagerar ofta starkt på olika sinnesintryck såsom ljud, lukter och hur material känns mot kroppen

Vad krävs för att en neuropsykiatrisk diagnos ska kunna ställas?

För att en neuropsykiatrisk diagnos ska kunna ställas krävs:

Att svårigheterna har funnits under en lång tid

Att svårigheterna ger stora problem att klara av vardagen

Att svårigheterna inte kan förklaras bättre av livsomständigheter eller andra diagnoser

Att svårigheterna märks i minst två miljöer, till exempel både hemma och på jobbet eller i skolan och på fritiden.

Vad betyder NPF?

Begreppet NPF är en förkortning av "neuropsykiatrisk funktionsnedsättning". ADHD och autism definieras alltså inte som psykiatriska sjukdomar utan som medfödda funktionsnedsättningar. Det betyder att personer med ADHD och/eller autism upplever svårigheter eftersom närmiljön och samhället i stort inte är anpassat efter deras sätt att fungera.