Symtom på ADD hos barn

Många föräldrar som kontaktar Bonliva Care beskriver samma sak: barnet sitter tyst i skolan och kämpar för att hänga med, men är helt utmattat efter skoldagens slut. ADD är den ouppmärksamma formen av ADHD och innebär svårigheter med koncentration, planering och organisering, i kombination med glömska, dagdrömmande och svagt arbetsminne. Barnen är vanligtvis stillsamma utan synlig överaktivitet, och svårigheterna missas därför lätt.

Vårdguiden 1177 beskriver ADD som en form av ADHD där uppmärksamhetsproblem dominerar. Symtom märks i regel först i skolåldern och påverkar både skolan och vardagen hemma.

Så känner du igen ADD hos barn

Barn med ADD har framför allt svårt att hålla kvar uppmärksamheten, sortera intryck och komma igång med uppgifter. Till skillnad från klassisk ADHD syns inte svårigheterna lika tydligt utåt. Barnet är sällan motoriskt rastlöst eller högljutt.

I stället utmärks vardagen av att barnet drömmer sig bort, tappar bort sina saker eller glömmer instruktioner i flera steg. Barnet blir därför lätt uttröttat. Det kräver mycket energi för barnet att hålla uppmärksamheten en hel skoldag. Enligt SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har omkring 3,5 till 7 procent av alla skolbarn en funktionsnedsättning inom ADHD-spektrumet.

‍

Checklista - 14 tecken på ADD hos barn

ADD kan märkas på många olika sätt. Ett barn kanske framför allt har svårt att koncentrera sig i skolan, medan ett annat kämpar mer med att komma igång, hålla ordning eller komma ihåg saker. Eftersom barn med ADD inte behöver vara hyperaktiva kan svårigheterna vara mindre tydliga för omgivningen. Du känner ditt barn bäst och om symtomen på ADD inte stämmer in på ditt barns svårigheter kan du istället läsa mer om tecken på ADHD hos barn.

Koncentration och uppmärksamhet

✓ Tappar koncentrationen, särskilt när något tar lång tid eller känns enformigt.

✓ Blir distraherad av ljud, rörelser eller sådant som händer runt omkring.

✓ Dagdrömmer eller försvinner lätt iväg i egna tankar.

✓ Missar ibland delar av instruktioner eller gör slarvfel.

✓ Kan verka lyssna, men ändå missa vad som precis har sagts.

Minne och organisation

✓ Kan glömma läxor, tider eller saker som behöver tas med.

✓ Har ofta svårt att hålla flera instruktioner i huvudet samtidigt.

✓ Tappar ofta bort saker som pennor, kläder, böcker eller nycklar.

✓ Kan ha svårt att hålla ordning på sitt rum eller bland sina saker.

✓ Behöver ofta hjälp med att planera större uppgifter och förstå var det är bäst att börja.

Att komma igång och bli klar

✓ Har svårt att komma igång med uppgifter, även när barnet vet vad som ska göras.

✓ Skjuter gärna upp sådant som kräver mycket koncentration.

✓ Tappar lätt tråden eller intresset på vägen och lämnar saker halvfärdiga.

✓ Har svårt att hålla ordning på tiden och uppskatta hur lång tid en uppgift kommer att ta.

Andra svårigheter som kan förekomma

Sömnproblem, oro och svårigheter i sociala situationer förekommer också. Samtidigt kan de flesta barn känna igen sig i enstaka tecken ibland. Det handlar om hur ofta svårigheterna uppstår, hur länge de har funnits och i vilken grad de påverkar barnets vardag hemma och i skolan.

Skillnaden mellan ADD och ADHD

Inom medicinsk diagnostik samlas båda tillstånden under begreppet ADHD. Diagnosen baseras på DSM-5-kriterierna från American Psychiatric Association (APA), och stödet kan bestå av anpassningar i skolan, tydlig struktur i hemmet samt läkemedelsbehandling. Diagnosmanualen DSM-5 delar in tillståndet i tre huvudsakliga presentationer:

1. I huvudsak uppmärksamhetssvårigheter (det som i dagligt tal kallas ADD).

2. I huvudsak hyperaktivitet och impulsivitet.

3. Kombinerad form med både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet.

‍

Hur symtombilden varierar i olika åldrar

Hur ADD visar sig förändras i takt med att kraven på planering och självständighet ökar under uppväxten. Eftersom barn med ADD saknar den yttre hyperaktiviteten upptäcks svårigheterna ofta senare än vid ADHD.

Förskoleåldern (3–5 år)

I förskoleåldern kan det vara svårt att skilja tecken på ADD från sådant som är en del av barnets vanliga utveckling. Svårigheterna kan bli tydligare i situationer där barnet behöver koncentrera sig en längre stund, följa instruktioner eller hantera många intryck samtidigt.

Vanliga tecken kan vara:

- Svårt att behålla uppmärksamheten under samlingar
- Tröttnar snabbt på lekar med flera instruktioner
- Byter snabbt aktivitet utan att slutföra den
- Har svårt att följa instruktioner i flera steg
- Blir lätt överbelastad eller drar sig undan i stökiga miljöer

Låg- och mellanstadiet (6–12 år)

I låg- och mellanstadiet ökar kraven på uthållighet och egen struktur. Tecknen på ADD blir tydligare i skolan. Det märks särskilt när barnet förväntas arbeta mer självständigt under lektionerna. Eftersom barnet sällan stör omgivningen uppfattas beteendet lätt som tystlåtet eller dagdrömmande, fastän mycket energi går åt till att försöka hänga med.

Tecken på ADD hos barn i åldern 6–12 år:

- Svårt att komma igång med och slutföra skoluppgifter
- Tappar lätt tråden eller verkar inte lyssna vid direkt tilltal
- Glömmer läxor, gympakläder och avtal
- Lättdistraherad av intryck i klassrummet
- Blir snabbt mentalt trött och behöver mycket återhämtning efter skolan
- Passivitet eller tystnad för att dölja sina svårigheter

Högstadiet och gymnasiet (13–18 år)

När skolan kräver mer långsiktig planering, eget ansvar och självständigt arbete ställs situationen på sin spets. Den inre stressen stiger när skolarbetet hopar sig. Många ungdomar känner stark oro och upplever att de inte räcker till, trots god teoretisk förmåga.

Symtom på ADD hos ungdomar i åldern 13–18 år:

- Stora svårigheter att planera, strukturera och prioritera skolarbetet
- Lång startsträcka inför uppgifter och läxor
- Inre rastlöshet, tankeflykt och kognitiv utmattning
- Ojämn prestationsnivå trots goda ämneskunskaper
- Ångest eller stark stress kopplad till skolsituationen
- Svårt att hålla tidsramar och passa tider

Hantera ADD som förälder – råd från Bonliva Care

Att vara förälder till ett barn med ADD innebär ofta att behöva förstå och hantera svårigheter som inte alltid syns utåt. Tydliga rutiner, anpassade krav och stöd med struktur kan göra vardagen lättare – både för ditt barn, för dig som förälder och för hela familjen.

Om du känner igen flera av svårigheterna hos ditt barn och funderar på om en utredning kan vara aktuell kan du vända dig till vårdcentralen eller elevhälsan. Du är också välkommen att kontakta oss på Bonliva Care för ett rådgivande samtal. Vi berättar mer om hur en eventuell ADD/ADHD-utredning för barn hos oss går till och vilka möjligheter som finns att söka privat eller via remiss.

Skapa struktur och sänk trösklarna för att komma igång

Innan du ändrar invanda mönster behöver du utgå från ditt barns specifika utmaningar. För barn med ADD handlar det sällan om hyperaktivitet, utan snarare om svårigheter att behålla uppmärksamheten, sortera intryck och komma igång med jobbiga eller tråkiga uppgifter. Förklara gärna diagnosen för barnet. Beskriv hur hjärnan hanterar energi och uppmärksamhet, så att barnet förstår att det inte handlar om latskap eller ointresse.

Anpassningar i miljön handlar främst om att skala bort distraktioner och skapa lugn. Skapa tydliga rutiner och dela upp stora moment i mindre, tydliga steg. Att städa rummet kan till exempel börja med instruktionen att enbart plocka upp alla kläder. Visuella scheman, larm och tidtagare underlättar när barnet lätt fastnar i sina egna tankar. För äldre barn fungerar mobilpåminnelser och färgkodade kalendrar ofta bra som ett externt arbetsminne.

Ett förhållningssätt som bygger bort "lathetsstämpeln"

Barn med ADD blir lätt missförstådda som oengagerade, vilket på sikt kan skada deras självkänsla. Bemötandet spelar stor roll för barnets trygghet, och det ger god effekt att lägga tonvikten på ansträngningen. Att ge beröm när barnet lyckas behålla koncentrationen eller slutföra en uppgift stärker självförtroendet.

När barnet tappar tråden fungerar det bättre med milda, uppmuntrande "puffar" för att leda barnet tillbaka än att skälla. Korta, tydliga instruktioner (gärna en sak i taget) minskar risken att informationen försvinner på vägen.

Egen återhämtning ger kraft att vara motorn

Att hjälpa ett barn med ADD kräver mycket energi, då du som förälder behöver agera startmotor och löpande stötta strukturen i vardagen. Uppgiften blir extra utmanande eftersom diagnosen har en stark genetisk koppling. Forskning vid Karolinska Institutet (Faraone & Larsson, 2019) visar att ärftligheten för ADHD ligger på 74%. Studien "Genetics of attention deficit hyperactivity disorder" visar även hur generna påverkar hjärnans nätverk och hur den genetiska risken är densamma oavsett om man har den hyperaktiva eller den ouppmärksamma (ADD) formen.

Det innebär att du som förälder själv kan kämpa med liknande utmaningar som ditt barn. Då är din egen återhämtning viktig. Att avsätta tid för vila och aktiviteter som ger glädje är inte egoistiskt, utan en investering i hela familjen.

Osäker på om ditt barn behöver en ADD-bedömning?

Boka ett kostnadsfritt rådgivningssamtal hos Bonliva Care. Vi hjälper dig att kartlägga behoven och guidar dig till rätt insatser för din familj. ‍

-> Boka kostnadsfritt samtal