Ångest
Ångest är en stark oro eller rädsla som känns i hela kroppen. Låt våra psykologer hjälpa dig med behandling för din ångest. Kontakta oss här!
Boka tid hos psykolog
Om ångest
Ångest är en reaktion på stress och kan beskrivas som en känsla av oro, nervositet eller rädsla. Även om ångestkänslor är vanliga och ibland till och med nödvändiga för överlevnad, blir ångest problematisk när den är konstant och påverkar en persons förmåga att fungera i vardagen. Ångest kan vara knuten till specifika situationer eller händelser, men i vissa fall kan den vara mer diffus och svårdefinierad.
Det finns olika typer av ångest, inklusive generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och fobier. Varje typ har sina egna specifika symptom och behandlingsmetoder. Det är viktigt att förstå att ångest är en vanlig mänsklig upplevelse, men när den blir ihållande eller överväldigande, kan det vara dags att söka professionell hjälp.
Symptom
Symptomen kan visa sig på olika sätt beroende på typen av ångest, men det finns några gemensamma tecken som ofta förekommer:
- Fysiska symptom: Dessa kan inkludera hjärtklappning, svettningar, darrningar, muskelspänningar, huvudvärk, magbesvär och svårigheter att andas.
- Känslomässiga symptom: Känslor av spänning, rädsla eller panik samt oro.
- Beteendemässiga symptom: Undvikande av vissa situationer, social isolering eller tvångsmässiga beteenden som ett sätt att hantera ångesten.
- Kognitiva symptom: Svårigheter att koncentrera sig, problem med minnet och ständiga orostankar.
Behandling för ångest
För en lyckad behandling för ångest är det viktigt att du förstår vad det är som utlöser din ångest, så att du kan lära dig att bromsa dem.
Om du upplever att du inte kan hantera besvären själv, finns det hjälp att få som ofta inkluderar:
- Råd och stöd för sunda vanor
- Psykologisk behandling, exempelvis i form av kognitiv beteendeterapi och/eller andra terapiformer riktade mot ångest
- Eventuell läkemedelsbehandling, om du haft besvär under en längre tid
När ska jag söka vård?
Om du känner att ditt liv förändras eller begränsas av din ångest ska du söka hjälp. Sök vård hos oss om du känner igen dig i en eller flera av dessa punkter:
- Om du upplever ångest nästan varje dag i flera veckor eller månader.
- Om din ångest blir värre över tid, snarare än att förbättras.
- Om ångest hindrar dig från att utföra dina dagliga aktiviteter, arbete eller sociala interaktioner.
- Om du upplever svåra fysiska symptom såsom hjärtklappning, andningssvårigheter eller panikattacker med jämna mellanrum.
Vad kan jag göra själv?
Egenvård är en viktig del av att hantera ångest och kan göra en stor skillnad i vardagen. Ett jobbigt, men effektivt sätt är att försöka stanna kvar i ångesten när den kommer. Försök behålla lugnet, ta djupa andetag och påminna dig själv om att ångesten inte är farlig. Efter ett tag mattas ångesten av och när du lyckats göra på ett liknande sätt flera gånger, blir det lättare och lättare för dig att inse att ångest inte är farligt. Det är viktigt att du inte låter din ångest styra över ditt liv.
Här är några exempel på vad du kan göra för att minska risken för ångest:
- Motion: Regelbunden träning gör det lättare att slappna av och ger bättre sömn.
- Balanserad kost: Att äta bra och näringsrik mat kan positivt påverka både din fysiska och mentala hälsa.
- Tillräckligt med sömn: Kvalitetssömnen är avgörande för att reglera känslor och stressnivåer.
- Stresshantering: Tekniker som mindfulness, djupandning och yoga kan hjälpa till att hantera stress.
- Socialt stöd: Att prata med vänner och familj kan ge lättnad och en känsla av sammanhang och stöd.
- Undvik alkohol och droger: Dessa substanser kan förvärra besvären och leda till ytterligare problem.
Vanliga frågor om
Ångest
Ångest är en naturlig känslomässig respons på upplevd fara, stress eller hot. Det är en känsla av oro, nervositet eller rädsla inför vad som komma skall. Ångest blir problematisk när den är intensiv, långvarig och när den begränsar dig i vardagen.
Ångest känns olika för olika människor. Vanliga känslomässiga tecken inkluderar känslor av rastlöshet eller panik. Fysiskt kan det yttra sig som hjärtklappning, svettningar, darrningar, muskelspänningar eller andningssvårigheter. Ångest kan också påverka tarmarna, vilket leder till oroliga eller negativa tankar och bekymmer. Vid ångest aktiveras kroppens "kamp eller flykt"-försvar, vilket leder till en frisättning av adrenalin och andra stresshormoner. Detta ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket och andningshastigheten, samt förbereder kroppen för snabb respons. Samtidigt kan det uppstå muskelspänningar, och matsmältningen kan hämmas. Reaktionerna är kroppens sätt att förbereda sig för potentiell fara.
Panikångest kännetecknas av oväntade och intensiva panikattacker, vilka är episoder av extremt obehag eller rädsla som eskalerar snabbt. Under en panikattack kan personer uppleva symptom som hjärtklappning, andnöd, darrningar, och en överväldigande rädsla för att förlora kontrollen eller till och med dö. Dessa attacker kan vara mycket skrämmande, och de som lider av panikångest kan ofta oroa sig för när nästa attack kommer att inträffa.
Orsakerna till ångest är många och varierar från person till person. Ångest kan utlösas av upplevelser eller händelser som känns hotfulla. Stressiga livshändelser, som förlust av en nära anhörig, arbetsrelaterad stress eller stora livsförändringar, är exempel på saker som kan utlösa ångest. Ibland kan det vara svårt att veta vad som utlöste ångesten, det kan vara allt från något som du reagerar på i din omgivning, tankar, minnen, inre kroppsupplevelser och/eller känslor som kan trigga ångest. Vi kan alltså känna stark ångest både när vi faktiskt upplever hot (exempelvis om vi är med en påfrestande händelse) eller när vi tänker på eller tror att vi är hotande, utan att det behöver innebära verklig fara.